Czesław Miłosz

Czesław Miłosz

Irudi gehiago
katedradun

Bizitza
JaiotzaŠeteniai (en) Itzuli eta Šiauliai, 1911ko ekainaren 30a
Herrialdea Polonia
 Lituania  (1939 -
 Ameriketako Estatu Batuak  (1970 -
HeriotzaKrakovia, 2004ko abuztuaren 14a (93 urte)
Hobiratze lekuaCrypt of Merit at Skałka (en) Itzuli
Familia
AitaAleksander Miłosz
Ezkontidea(k)Janina Milosz  (1944 -  1986)
Carol Thigpen-Miłosz (en) Itzuli  (1992 -  2002)
Bikotekidea(k)
ikusi
  • Jadwiga Waszkiewicz (en) Itzuli
Seme-alabak
ikusi
  • Anthony Milosz
    Peter Milosz (en) Itzuli
Anai-arrebak
ikusi
  • Andrzej Miłosz (en) Itzuli
Familia
ikusi
  • Grażyna Strumiłło-Miłosz (en) Itzuli (ezkonahizpa)
    Oscar Milosz (en) Itzuli ()
    Joanna Milosz-Piekarska (en) Itzuli (fraternal niece (en) Itzuli)
    Czeslaw de Wijs (en) Itzuli (iloba)
LeinuaHouse of Miłosz (en) Itzuli
Hezkuntza
HeziketaVilnius University (en) Itzuli
Hizkuntzakestatubatuar ingelesa
frantsesa
poloniera
ingelesa
gaztelania
txekiera
Jarduerak
Jarduerakpoeta, diplomazialaria, idazlea, saiakeragilea, itzultzailea, pedagogoa, unibertsitateko irakaslea eta literatura historialaria
Lantokia(k)Frantzia eta Ameriketako Estatu Batuak
Enplegatzailea(k)Kaliforniako Unibertsitatea Berkeleyn
Harvard Unibertsitatea
Lan nabarmenak
ikusi
  • The Captive Mind (en) Itzuli
    Campo di Fiori (en) Itzuli
    Piosenka o końcu świata (en) Itzuli
Jasotako sariak
ikusi
  • Literaturako Nobel Saria  (1980)
    Righteous Among the Nations  (1989ko uztailaren 25a)
    John Simon Guggenheim Memorial Foundation beka  (1976)
    Knight of the Order of the White Eagle Knight of the Order of the White Eagle  (1994ko ekainaren 10a)
    National Medal of Arts National Medal of Arts  (1989)
    Neustadt International Prize for Literature  (1978)
    Honorary doctor of the University of Bologna  (1992)
    honorary doctor of the Jagiellonian University of Krakow  (1989)
    Honorary doctor of the University of Oxford
    Nike Award  (1998)
    Commander's Grand Cross of the Order of the Gediminas Commander's Grand Cross of the Order of the Gediminas
    honorary doctor of Harvard University  (1989)
    Doctor Honoris Causa at the Vytautas Magnus University  (1992ko maiatzaren 28a)
    Śląski Wawrzyn Literacki  (2000)
    honorary citizen of Vilnius  (2001)
InfluentziakHeraklito, Agustin Hiponakoa, Emmanuel Swedenborg, William Blake, Adam Mickiewicz, Fiodor Dostoievski, Lev Xestov, Oscar Milosz (en) Itzuli, Jacques Maritain, T. S. Eliot, Martin Heidegger eta Simone Weil
KidetzaSerbian Academy of Sciences and Arts (en) Itzuli
Ameriketako Estatu Batuetako Arte eta Letren Akademia
Polish Academy of Learning (en) Itzuli
Arteen eta Zientzien Ameriketako Estatu Batuetako Akademia
Stowarzyszenie Pisarzy Polskich (en) Itzuli
Genero artistikoaolerkigintza
Prosa
Sinesmenak eta ideologia
ErlijioaErromatar Eliza Katolikoa

milosz.pl
IMDB: nm0590542 Musicbrainz: b7c96285-1ee0-4673-98e6-5fcbce04950f Discogs: 1652548 Find a Grave: 9315926 Edit the value on Wikidata

Czesław Miłosz (Szetejnie, Errusiar Inperioa —gaur egun Lituania, 1911ko ekainaren 30a - Krakovia, Polonia, 2004ko abuztuaren 14a) poloniar idazlea izan zen, lituaniar jatorrikoa, eta polonieraz idatzi zuen. XX. mendeko olerkaririk handienetakotzat jotzen da.

1960an, Berkeleyra joan zen Kaliforniako Unibertsitateak gonbidatuta, eta, 1961etik aurrera, eslaviar hizkuntzak eta eslaviar literatura irakatsi zituen han bertan. Poeta tragikoa da, ezkorra gizadiaren aurrean. Hasierako poema-liburuak hauek dira: Harri bihurtutako denborarena (1933) eta Hiru negu (1936). 1945ean, gerrari buruzko poesia-lan guztiak bildu eta Salbamena izenburupean argitaratu zituen. Miloszenak dira halaber, Egunargia (1953), Izenik gabeko hiria (1969), Eguzkia atera eta sartzen den lekua (1974). Eleberriak eta saiakerak ere idatzi zituen, hala nola Aginpidea eskuz aldatu da (1953), Issako harana (1955), San Franzisko golkoko ikuspegiak (1969), Ulroko lurraldea (1979). 1980an, Literaturako Nobel Saria irabazi zuen.

Erreferentziak

  • Artikulu honen edukiaren zati bat Lur hiztegi entziklopedikotik edo Lur entziklopedia tematikotik txertatu zen 2011/12/27 egunean. Egile-eskubideen jabeak, Eusko Jaurlaritzak, hiztegi horiek CC-BY 3.0 lizentziarekin argitaratu ditu, Open Data Euskadi webgunean.

Kanpo estekak

Autoritate kontrola
  • Wikimedia proiektuak
  • Wd Datuak: Q45970
  • Commonscat Multimedia: Czesław Miłosz / Q45970

  • Wd Datuak: Q45970
  • Commonscat Multimedia: Czesław Miłosz / Q45970


  • i
  • e
  • a
1901–1925
Sully Prudhomme (1901) • Theodor Mommsen (1902) • Bjørnstjerne Bjørnson (1903) • Frédéric Mistral / José Echegaray (1904) • Henryk Sienkiewicz (1905) • Giosuè Carducci (1906) • Rudyard Kipling (1907) • Rudolf Eucken (1908) • Selma Lagerlöf (1909) • Paul Heyse (1910) • Maurice Maeterlinck (1911) • Gerhart Hauptmann (1912) • Rabindranath Tagore (1913) • Romain Rolland (1915) • Verner von Heidenstam (1916) • Karl Gjellerup / Henrik Pontoppidan (1917) • Carl Spitteler (1919) • Knut Hamsun (1920) • Anatole France (1921) • Jacinto Benavente (1922)• W. B. Yeats (1923) • Władysław Reymont (1924) • George Bernard Shaw (1925)
1926–1950
Grazia Deledda (1926) • Henri Bergson (1927) • Sigrid Undset (1928) • Thomas Mann (1929) • Sinclair Lewis (1930) • Erik Axel Karlfeldt (1931) • John Galsworthy (1932) • Ivan Bunin (1933) • Luigi Pirandello (1934) • Eugene O'Neill (1936) • Roger Martin du Gard (1937) • Pearl S. Buck (1938) • Frans Eemil Sillanpää (1939) • Johannes Vilhelm Jensen (1944) • Gabriela Mistral (1945) • Hermann Hesse (1946) • André Gide (1947) • T. S. Eliot (1948) • William Faulkner (1949) • Bertrand Russell (1950)
1951–1975
Pär Lagerkvist (1951) • François Mauriac (1952) • Winston Churchill (1953) • Ernest Hemingway (1954) • Halldór Laxness (1955) • Juan Ramón Jiménez (1956) • Albert Camus (1957) • Boris Pasternak (1958) • Salvatore Quasimodo (1959) • Saint-John Perse (1960) • Ivo Andritx (1961) • John Steinbeck (1962) • Giorgos Seferis (1963) • Jean-Paul Sartre (sariari uko egin zion) (1964) • Mikhail Xolokhov (1965) • Shmuel Yosef Agnon / Nelly Sachs (1966) • Miguel Ángel Asturias (1967) • Yasunari Kawabata (1968) • Samuel Beckett (1969) • Aleksandr Solzhenitsin (1970) • Pablo Neruda (1971) • Heinrich Böll (1972) • Patrick White (1973) • Eyvind Johnson / Harry Martinson (1974) • Eugenio Montale (1975)
1976–2000
Saul Bellow (1976) • Vicente Aleixandre (1977) • Isaac Bashevis Singer (1978) • Odysseas Elytis (1979) • Czesław Miłosz (1980) • Elias Canetti (1981) • Gabriel García Márquez (1982) • William Golding (1983) • Jaroslav Seifert (1984) • Claude Simon (1985) • Wole Soyinka (1986) • Joseph Brodsky (1987) • Nagib Mahfuz (1988) • Camilo José Cela (1989) • Octavio Paz (1990) • Nadine Gordimer (1991) • Derek Walcott (1992) • Toni Morrison (1993)• Kenzaburō Ōe (1994) • Seamus Heaney (1995) • Wisława Szymborska (1996) • Dario Fo (1997) • José Saramago (1998)• Günter Grass (1999) • Gao Xingjian (2000)
2001–egun
V. S. Naipaul (2001) • Imre Kertész (2002) • J. M. Coetzee (2003) • Elfriede Jelinek (2004) • Harold Pinter (2005)Orhan Pamuk (2006) Doris Lessing (2007) • J. M. G. Le Clézio (2008) • Herta Müller (2009)Mario Vargas Llosa (2010) • Tomas Tranströmer (2011) Mo Yan (2012) • Alice Munro (2013) • Patrick Modiano (2014) • Svetlana Aleksievitx (2015) • Bob Dylan (2016) • Kazuo Ishiguro (2017) • Olga Tokarczuk (2018) • Peter Handke (2019) • Louise Glück (2020) • Abdulrazak Gurnah (2021) • Annie Ernaux (2022) • Jon Fosse (2023)
1: Ez zuten eman