Alkemiska symboler

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-12)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Manuskript Marcianus graecus 299, folio 6. Lista över symboler som används i alkemi. De två första posterna är χρυσός "guld" och χρυσὸς ῥίνημα "guldfils".

Alkemiska symboler, se även alkemi, har använts för att beteckna vissa element och föreningar.

Tre egenskaper

Alkemisten schweiziske alkemisten och mystikern Paracelsus (1493–1541), antog att ett objekt alltid kunde delas upp i tre grundläggande beståndsdelar som han kallade Tria Prima:[1][2]

  • Svavel är objektets innersta väsen
  • Kvicksilver är dess benägenhet till förändring
  • Salt är det som är stabilt hos objektet och det som kvarstår efter förändringsprocessen

De fyra elementen

Västerländsk alkemi använder de klassiska grekiska elementen. Symbolerna för dessa är:[1]

  • Jord
  • Vatten
  • Luft
  • Eld

De sju metallerna

Sju metaller sattes i samband med de sju klassiska himlakropparna och har därför samma symboler:[3][4]

  • Guld domineras av Solen ☉ 🜚 (   )
  • Silver domineras av Månen ☽ (  )
  • Koppar domineras av Venus ♀ (  )
  • Järn domineras av Mars ♂ (  )
  • Tenn domineras av Jupiter ♃ (  )
  • Kvicksilver domineras av Merkurius ☿ (  )
  • Bly domineras av Saturnus ()[1]

Världsliga element

Andra metaller och element som alkemisterna beskrev och använde sig av:

Enheter

Ett flertal symboler gällde enheter för tid, vikt och volym.

  • Timme 🝮
  • Dram, eller drachm ʒ , en halv dram 🝲
  • Uns , en halv uns 🝳
  • Skrupel eller scrupulum
  • Pund

Referenser

  1. ^ [a b c] Eric John Holmyard (1990) (på engelska). Alchemy. Dover Books on Engineering Series Dover books explaining sciences. Courier Corporation. sid. 153. ISBN 978-04-86262-98-7 
  2. ^ Walter J. Friedlander (1992) (på engelska). The golden wand of medicine: a history of the caduceus symbol in medicine. sid. 76-77. https://storehadt.firebaseapp.com/aa269/the-golden-wand-of-medicine-a-history-of-the-caduceus-symbol-in-medicine-contributions-in-medical-studies-by-walter-j-friedlander-0313280231.pdf 
  3. ^ Chaucer, Geoffrey (2004). The Canterbury Tales. Dover Publishing Inc. sid. sid 448 rad 6 från sidslut. http://books.google.se/books?id=frEbf03uiW8C&pg=PA448&dq=%22The+bodies+seven%22&hl=sv&sa=X&ei=ohBHU__-PMf34QSukoGoCw&ved=0CIABEOgBMAg#v=onepage&q=%22The%20bodies%20seven%22&f=false 
  4. ^ Levi Tansjö. ”Alkemi, avsnittet Sju metaller – sju himlakroppar”. ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/alkemi/sju-metaller-sju-himlakroppar. Läst 9 december 2019. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Alkemiska symboler.
    Bilder & media
  • Wikipedia på Engelska
  • ALKEMI – BLUFF ELLER HEMLIG KUNSKAP?
  • Alchemical texts (engelska)
  • Alkemi (alkymi) och alkemister (alkymister) Webb sida hos Rosenkorsorden A.M.O.R.C.