Sedan kommunen fick sin nuvarande gränsdragning 1995 har befolkningstrenden varit positiv. Mandatperioden 2022–2024 styrs kommunen av en mittenkoalition bestående av Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna.
Borås är en av de 14 kommuner i landet som beslutat benämna sig stad. Beslutet gäller från den 1 januari 2003, med motiveringen att namnet är en fördel i marknadsföring för kommunen. Liksom i andra liknande sammanhang gäller att den strikt formella benämningen fortfarande är kommun.[9] Även kommunfullmäktige och kommunstyrelsen heter så, dock har de tio tidigare kommundelsnämnderna ändrats till tre stadsdelsnämnder år 2011.
Borås kommun är belägen den nederbördsrika västsidan av Sydsvenska höglandets. Terrängen utgörs av kuperade sprickdalar. En stor del är klädd med barrskog men området är också rikt på sjöar och myrmarker. På östra och västra sidan om Öresjö finns höjdområden som når mer än 300 meter över havet. De är barrskogsklädda har en karaktär av norrlandsterräng. I dalgångarna och uppe på stora moränryggar finns inslag av jordbruksmark. I östra delarna av kommunen finns partier av småskaligt odlingslandskap med inslag av ädellövskog.
Viskan är Borås viktigaste vattendrag och dess dalgång har en mycket omväxlande karaktär, växlande mellan ett öppet kulturlandskap och forsar och vattenfall.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
Borås kommun
Hela riket
Bebyggelse (8,9 %)
Skog (70,3 %)
Öppen myrmark (2,8 %)
Jordbruksmark (6,8 %)
Övrig mark (11,3 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2023 fanns 13 naturreservat i Borås kommun.[12] Bland dessa kan nämnas Kröklings hage, bildat 1962. I reservatet, som är 14 hektar, samsas ädellövskog, blandskog och löväng med raviner, ängsmark och en ekhage. Reservatet är även skyddat som Natura 2000-område.[13] Ett annat exempel är Tranhult vid Viskans strand. Reservatet är artrikt med en flora som bland annat inkluderar örter som vippärt, skogsbingel och underviol samt arter som trollsmultron, rödkörvel och rosenglim.[14]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna i koalition med det lokala partiet Vägvalet. Koalitionen samlade 35 av 73 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 fick ingen av de traditionella blocken egen majoritet. De rödgröna styrde i minoritet med Sverigedemokraterna som vågmästare.[16]
Efter valet 2018 styrdes kommunen av en Mitt-S-samverkan bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Detta då ingen av de traditionella blocken hade egen majoritet.[17] Med stöd av Vänsterpartiet kunde samma koalition fortsätta styra även efter valet 2022.[18]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Nämnder
Kommunstyrelse
Presidium 2022–2026[20]
Ordförande
S
Ulf Olsson
Förste vice ordförande
C
Kerstin Hermansson
Andre vice ordförande
M
Annette Carlson
Övriga nämnder
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Andre vice ordförande
Arbetslivsnämnden
S
Lars-Åke Johansson
M
Birgitta Bergman
C
Mattias Danielsson
Fritids- och folkhälsonämnden
C
Håkan Eriksson
KD
Magnus Sjödahl
S
Christer Lundahl
Förskolenämnden
S
Andreas Ekström
M
Marie Fridén
MP
Erik Johnson
Grundskolenämnden
S
Per Carlsson
M
Ulf Sjösten
L
Susanne Karlander
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
L
Andreas Cerny
M
Oliver Öberg
S
Leila Pekkala
Individ- och familjeomsorgsnämnden
S
Mats Tolfsson
M
Hasse Ikävalko
MP
Kristina Ramsälv Waldenström
Krisledningsnämnden
S
Ulf Olsson
M
Annette Carlson
C
Kerstin Hermansson
Kulturnämnden
S
Sara Andersson
KD
Falco Güldenpfennig
L
Lars Gustaf Andersson
Lokalförsörjningsnämnden
S
Helene Sandberg
M
Nils-Åke Björklund
MP
Kjell Hjalmarsson
Miljö- och konsumentnämnden
C
Karl-Eric Nilsson
M
Per Månsson
S
Sofia Bohlin
Samhällsbyggnadsnämnden
L
Morgan Hjalmarsson
M
Lars-Gunnar Comén
S
Bengt-Arne Bohlin
Servicenämnden
S
Micael Svensson
M
Ulf Sjösten
S
Ulla-Britt Nordqvist
Sociala omsorgsnämnden
S
Yvonne Persson
M
Mattias Karlsson
L
Britt-Marie Halldén
Tekniska nämnden
C
Jan Idehed
M
Paul-Andre Safko
S
Sead Omerovic
Valnämnden
S
Ulla Krok
M
Björn-Ola Kronander
Vård- och äldrenämnden
L
Johan Wikander
KD
Hans Gustavsson
S
Rose-Marie Liljenby Andersson
Överförmyndarnämnden
S
Christina Frisk
M
Anna Christensen
Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018
Parti
Valdistrikt
Kommun
Starkaste
Andel
Andel
S
Hässleholmen Östra
75,09 %
30,86 %
M
Centrum Östra
35,46 %
20,67 %
SD
Fristad Sydöstra
27,94 %
15,45 %
V
Kristineberg
13,70 %
7,90 %
L
Bergdalen Södra
13,70 %
7,44 %
C
Tämta-Vänga
33,62 %
6,70 %
KD
Brämhult Östra
13,30 %
6,62 %
MP
Knalleland-Lundby
6,31 %
3,62 %
FI
Knalleland-Lundby
1,58 %
0,29 %
Data hämtat från Valmyndigheten.
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Internationella relationer
År 1940, när "Finlands sak var vår", inleddes ett vänortssamarbete med den finska staden Mikkeli, men under krigstiden inleddes även ett vänortssamarbete med den norska kommunen Molde och år 1947 ingicks ytterligare ett vänortssamarbete, denna gång med den danska staden Vejle. Samarbetet med vänorterna inkluderar regelbundet återkommande träffar.[21]
Tillsammans med övriga Sjuhäradsbygden bildar Borås kommun en av Sveriges mest särpräglade industriregioner som tidigare hade en betydande textilindustri. Under de 15 år som följde efter den stora textilkrisen i slutet på 1960-talet försvann 13 000 arbeten inom branschen. Ett flertal företag lades ned, exempelvis storföretagen Algots och Eiser. Detta ledde till att ett mer mångsidigt näringsliv byggdes upp efter 1970. Statliga institutioner så som Högskolan i Borås lokaliserades till kommunen och nya företag, främst verkstads- och plastindustri etablerades i Borås. Därutöver skedde en kraftig utbyggnad av den offentliga sektorn i övrigt.
I början av 2020-talet var inslaget av textil och konfektion fortfarande stor påverkan på det lokala näringslivet med företag som F O V Fabrics AB, Fristad Kansas AB, AB Svenskt Konstsilke och väveriet Almedahls AB.
Kommunen har 114 592 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 13:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Borås kommun 1970–2020[23]
År
Folkmängd
1970
107 562
1975
105 177
1980
102 129
1985
99 963
1990
101 766
1995
96 139
2000
96 883
2005
99 325
2010
103 294
2015
108 488
2020
113 714
Anm: Observera att kommunens gränser ändrades 1974 och 1995, därav de stora svängningarna.
Migration
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 28 891, eller 27,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 107 022 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 19 909, eller 20,28 % av befolkningen (hela befolkningen: 98 150 den 31 december 2002).[24]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borås kommun 107 022 personer. Av dessa var 21 106 personer (19,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[25]
Borås är en finsk förvaltningskommun sedan 2010. 2012 utsågs Borås av Sverigefinländarnas delegation till Sveriges bästa finska förvaltningskommun. 2018 hade kommunen över 13 500 finsktalande i sin befolkning och även en finsk förskoleavdelning samt finska platser i äldreomsorgen.[26]
Vid Tämta ödekyrkogård finns en kyrkogård med gravvårdar från 1600-talet och fram till 1800-talet då kyrkan revs. I området finns även ruinen efter den lilla stenkyrkan. En del av stenarna från kyrkan har använts till att bygga en mur kring den kyrkan som kom att ersätta den rivna kyrkan, Tämta kyrka. Även andra inventarier flyttades dit.[27] Andra kyrkor i kommunen som kan nämnas är Brämhults kyrka och Hedareds stavkyrka.
Ett annat exempel på kulturarv i kommunen är Bosgården i Gingri. Där finns gravfält från järnåldern i närheten av en gammal kyrkogård. I närheten finns också stenrösen. I området har det hittats en rad fornlämningar.[28]
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält två ullsaxar av silver, den högra störtad.
Borås kommunvapen innehåller Ullsaxar som härstammar från bestämmelser i Borås stadsprivilegiebrev från 1622. Det fastställdes som stadsvapen av Kungl Maj:t1939. Trots den segdragna kommunbildningen och att flera av de ingående tidigare enheterna hade haft egna vapen kunde vapnet registreras för kommunen i PRV redan 1974.
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) PDF
^”SFS 2010:196 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. 18 mars 2010. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2010/100-199/d_619300-sfs-2010_196-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/sok.html. Läst 23 april 2023.
^”Kröklings hage”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/kroklings-hage.html. Läst 23 april 2023.
^”Tranhult”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/tranhult.html. Läst 23 april 2023.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^”"Risk att det blir en kraftig vänstervridning av Borås politik"”. web.archive.org. 26 december 2014. Arkiverad från originalet den 26 december 2014. https://web.archive.org/web/20141226085800/http://www.bt.se/nyheter/boras/(4498340).gm. Läst 20 april 2023.
^Nilsson, Maja (9 oktober 2018). ”Vänsterpartiet avbryter rödgrönt samarbete i Borås”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/vansterpartiet-avbryter-rodgront-samarbete-i-boras. Läst 20 april 2023.
^Gustafsson, Cecilia; Odengård, Niclas (13 oktober 2022). ”Nya styret i Borås klart – Liberalerna: "Vi har fått igenom nästan all vår politik"”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/klart-de-fortsatter-styra-boras. Läst 20 april 2023.
^”Klart: De fortsätter styra Borås”. https://sverigesradio.se/artikel/klart-de-fortsatter-styra-boras. Läst 13 oktober 2022.
^”Borås Stad inleder samarbete med Bila Tserkva i Ukraina”. Mynewsdesk. 6 september 2023. https://www.mynewsdesk.com/se/boras-stad/pressreleases/boraas-stad-inleder-samarbete-med-bila-tserkva-i-ukraina-3271237. Läst 28 september 2023.
^”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
^Evelina Westergren. ”Borås tar höjd för de finska frågorna”. noll27 (Kultur i Väst) Nr 2, 2018: sid. 28-30. ISSN 2002-4649.
^”Tämta ödekyrkogård”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/kulturmiljoer/tamta-odekyrkogard.html. Läst 23 april 2023.
^”Bosgården i Gingri”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/kulturmiljoer/bosgarden-i-gingri.html. Läst 23 april 2023.