Carl P. Jensen

Carl P. Jensen
Bostadsminister
Tid i befattningen 31 mars 1960–26 september 1964
Monark	Frederik IX
Företrädare	Kaj Bundvad
Efterträdare	Kaj Andresen
Minister för Grönland
Tid i befattningen 26 september 1964–2 februari 1968
Företrädare	Mikael Gam
Efterträdare	A.C. Normann
Född	3 januari 1906 Köpenhamn, Danmark
Död	28 augusti 1987 (81 år)
Politiskt parti	Socialdemokraterne
Yrke	Rörmokare, politiker
Ministär	Regeringarna Viggo Kampmann I & II och Jens Otto Krag I & II.
Maka	Ellen Marie Hansen (gifta 1929)

Carl Peter Jensen, född 3 januari 1906 i Sundby (Amager), död 28 augusti 1987, var en dansk socialdemokratisk politiker och bostads- och grönlandsminister i flera socialdemokratiska regeringar 1960-1968.

Bakgrund

Carl P. Jensen var son till muraren Sofus Jensen (1882-1950) och Valborg Øberg (1884–1978).^[1] Han blev utlärd rörmokare 1924 och fick anställning på en gasmätarfabrik i Stubbekøbing.^[1] Som 19-åring utsågs han till fackligt ombud och kort därefter till ordförande för rörmokarnas fackförbund, Blikkenslagernes Fagforening, i Stubbekøbing (1925-1931).^[1] Han var även styrelseledamot i Blikkenslagernes Fagforenings landsorganisation (1930-1943), samt dess sekreterare (1936-1943).^[1] Han var samtidigt politiskt engagerad som ordförande för Danmarks Socialdemokratiske Ungdom i Stubbekøbing (1925-1929) och för Socialdemokratiets lokala avdelning (1929-1931) och var en av initiativtagarna till upprättandet av Arbejdernes Oplysningsforbund i Stubbekøbing.^[1] Han flyttade till Köpenhamn 1931 och var från 1943 sekreterare i LO samt ledamot i dess verkställande utskott (1943-1960).^[1] Han var känd som nykterist och icke-rökare.^[2]

Jensen var en av dem som, tillsammans med politiska, fackliga och arbetsgivarföreträdare, under de folkliga strejkerna mot nazisterna 1943 vädjade till Köpenhamns befolkning om att återuppta arbetet.^[3] Från 1946 var han styrelseledamot för Arbejderbo, ett bostadsbolag knutet till arbetarrörelsen, och var senare dess ordförande (1955-1960).^[4] Han var också vice ordförande för folkhögskolorna i Esbjerg (1953-1960) och Roskilde (1954-1960), samt ledamot i det verkställande utskottet för Krogerups folkhögskola, som alla var knutna till arbetarrörelsen.^[4] Han var representant och senare vice ordförande för Statens Byggeforskningsinstitut (1959-1960), styrelseledamot i Teknologisk Institut (1948-1960).^[4]

Politisk karriär

Jensen blev vald till Folketinget första gången 1953 för Valbys valkrets.^[1] Han innehade uppdrag i flera utredningar och kommittéer, däribland: Handelsdepartementets produktivitetskommitté (1952-1960), arbetsmarknadskommittén. (1949-1958) och Arbejdsmarkedsrådet (1958-1960).^[4] I Folketinget var han bl.a. ledamot i grönlandsutskottet och löneutskottet.^[4] Han utsågs till bostadsminister i Viggo Kampmanns första regering i februari 1960 och behöll denna post till 1964. Till skillnad mot företrädaren Kaj Bundvad försökte han stärka de allmännyttiga bostäderna.^[2] Under hans mandatperiod som grönlandsminister fick Grönlands Landsråd sin första folkvalda ordförande och de första regleringarna av grönländska naturresurser infördes.^[2]

Jensen avgick som minister i samband med att den borgerliga koalitionen vann valet 1968 och han fortsatte som ledamot i Folketinget. Samma år blev han ledamot i Grønlandsrådet.^[4] Han lämnade politiken 1971, då han inte lyckades bli omvald.

Referenser