Cirkeldelningspolynom

I matematik är cirkeldelningspolynomet eller det cyklotomiska polynomet för ett positivt heltal n det moniska minimalpolynomet över Q för en primitiv n:te enhetsrot. Polynomet kan beskrivas som

Φ n ( x ) = ω ( x ω ) , {\displaystyle \Phi _{n}(x)=\prod _{\omega }(x-\omega ),}

där ω löper över mängden av primitiva n:te enhetsrötter. Detta antal är precis ϕ ( n ) {\displaystyle \phi (n)\,} , där ϕ {\displaystyle \phi \,} är Eulers φ-funktion. Därför har Φ n {\displaystyle \Phi _{n}} grad ϕ ( n ) {\displaystyle \phi (n)\,} .

De 104 första cirkeldelningspolynomen har bara 1, -1 och 0 som koefficienter. Emellertid är sjundegradskoefficienten liksom fyrtioförstagradskoefficienten i Φ 105 {\displaystyle \Phi _{105}} -2.

Exempel

Φ 1 ( x ) = x 1 {\displaystyle \Phi _{1}(x)=x-1}
Φ 2 ( x ) = x + 1 {\displaystyle \Phi _{2}(x)=x+1}
Φ 3 ( x ) = x 2 + x + 1 {\displaystyle \Phi _{3}(x)=x^{2}+x+1}
Φ 4 ( x ) = x 2 + 1 {\displaystyle \Phi _{4}(x)=x^{2}+1}
Φ 5 ( x ) = x 4 + x 3 + x 2 + x + 1 {\displaystyle \Phi _{5}(x)=x^{4}+x^{3}+x^{2}+x+1}
Φ 6 ( x ) = x 2 x + 1 {\displaystyle \Phi _{6}(x)=x^{2}-x+1}
Φ 7 ( x ) = x 6 + x 5 + x 4 + x 3 + x 2 + x + 1 {\displaystyle \Phi _{7}(x)=x^{6}+x^{5}+x^{4}+x^{3}+x^{2}+x+1}
Φ 8 ( x ) = x 4 + 1 {\displaystyle \Phi _{8}(x)=x^{4}+1}
Φ 9 ( x ) = x 6 + x 3 + 1 {\displaystyle \Phi _{9}(x)=x^{6}+x^{3}+1}
Φ 10 ( x ) = x 4 x 3 + x 2 x + 1 {\displaystyle \Phi _{10}(x)=x^{4}-x^{3}+x^{2}-x+1}
Φ 12 ( x ) = x 4 x 2 + 1 {\displaystyle \Phi _{12}(x)=x^{4}-x^{2}+1}
Φ 15 ( x ) = x 8 x 7 + x 5 x 4 + x 3 x + 1 {\displaystyle \Phi _{15}(x)=x^{8}-x^{7}+x^{5}-x^{4}+x^{3}-x+1}
Φ 105 ( x ) = x 48 + x 47 + x 46 x 43 x 42 2 x 41 x 40 x 39 + x 36 + x 35 + x 34 + x 33 + x 32 + x 31 x 28 x 26 x 24 x 22 x 20 + x 17 + x 16 + x 15 + x 14 + x 13 + x 12 x 9 x 8 2 x 7 x 6 x 5 + x 2 + x + 1 {\displaystyle {\begin{aligned}\Phi _{105}(x)=&\quad x^{48}+x^{47}+x^{46}-x^{43}-x^{42}-2x^{41}-x^{40}-x^{39}+x^{36}+x^{35}+x^{34}\\&+x^{33}+x^{32}+x^{31}-x^{28}-x^{26}-x^{24}-x^{22}-x^{20}+x^{17}+x^{16}+x^{15}\\&+x^{14}+x^{13}+x^{12}-x^{9}-x^{8}-2x^{7}-x^{6}-x^{5}+x^{2}+x+1\end{aligned}}}

Egenskaper

Om n är ett primtal är

Φ n ( x ) = 1 + x + x 2 + + x n 1 = i = 0 n 1 x i . {\displaystyle \Phi _{n}(x)=1+x+x^{2}+\cdots +x^{n-1}=\sum _{i=0}^{n-1}x^{i}.}

Om n är ett udda heltal större än 1 äe

Φ 2 n ( x ) = Φ n ( x ) . {\displaystyle \Phi _{2n}(x)=\Phi _{n}(-x).}

Om n är ett jämnt heltal är

Φ 2 n ( x ) = Φ n ( x 2 ) . {\displaystyle \Phi _{2n}(x)=\Phi _{n}(x^{2}).}

Speciellt om n=2p med p ett udda primtal är

Φ n ( x ) = 1 x + x 2 + x p 1 = i = 0 p 1 ( x ) i . {\displaystyle \Phi _{n}(x)=1-x+x^{2}-\cdots +x^{p-1}=\sum _{i=0}^{p-1}(-x)^{i}.}

Om n=pm är en primtalspotens är

Φ n ( x ) = Φ p ( x p m 1 ) = i = 0 p 1 x i p m 1 . {\displaystyle \Phi _{n}(x)=\Phi _{p}(x^{p^{m-1}})=\sum _{i=0}^{p-1}x^{ip^{m-1}}.}

Gauss formel

Låt n vara udda, kvadratfritt och större än 3. Då är[1][2]

4 Φ n ( z ) = A n 2 ( z ) ( 1 ) n 1 2 n z 2 B n 2 ( z ) {\displaystyle 4\Phi _{n}(z)=A_{n}^{2}(z)-(-1)^{\frac {n-1}{2}}nz^{2}B_{n}^{2}(z)}

där både An(z) och Bn(z) har heltalskoefficenter, An(z) har gard φ(n)/2 och Bn(z) har grad φ(n)/2 − 2. Vidare är An(z) palindromisk då dess grad är jämn; om dess grad är udda är den antipalindromisk. Analogt är Bn(z) palindromisk förutom då n är sammansatt och ≡ 3 (mod 4), då den är antipalindromisk.

De första fallen är

4 Φ 5 ( z ) = 4 ( z 4 + z 3 + z 2 + z + 1 ) = ( 2 z 2 + z + 2 ) 2 5 z 2 {\displaystyle {\begin{aligned}4\Phi _{5}(z)&=4(z^{4}+z^{3}+z^{2}+z+1)\\&=(2z^{2}+z+2)^{2}-5z^{2}\end{aligned}}}
4 Φ 7 ( z ) = 4 ( z 6 + z 5 + z 4 + z 3 + z 2 + z + 1 ) = ( 2 z 3 + z 2 z 2 ) 2 + 7 z 2 ( z + 1 ) 2 {\displaystyle {\begin{aligned}4\Phi _{7}(z)&=4(z^{6}+z^{5}+z^{4}+z^{3}+z^{2}+z+1)\\&=(2z^{3}+z^{2}-z-2)^{2}+7z^{2}(z+1)^{2}\end{aligned}}}
4 Φ 11 ( z ) = 4 ( z 10 + z 9 + z 8 + z 7 + z 6 + z 5 + z 4 + z 3 + z 2 + z + 1 ) = ( 2 z 5 + z 4 2 z 3 + 2 z 2 z 2 ) 2 + 11 z 2 ( z 3 + 1 ) 2 . {\displaystyle {\begin{aligned}4\Phi _{11}(z)&=4(z^{10}+z^{9}+z^{8}+z^{7}+z^{6}+z^{5}+z^{4}+z^{3}+z^{2}+z+1)\\&=(2z^{5}+z^{4}-2z^{3}+2z^{2}-z-2)^{2}+11z^{2}(z^{3}+1)^{2}\end{aligned}}.}

Användningar

Genom att använda Φ n {\displaystyle \Phi _{n}} kan man ge ett elementärt bevis av oändligheten av primtal kongruenta 1 modulo n,[3] vilket är ett specialfall av Dirichlets sats om aritmetiska följder.

Källor

  1. ^ Gauss, DA, Articles 356-357
  2. ^ Riesel, pp. 315-316, p. 436
  3. ^ S. Shirali. Number Theory. Orient Blackswan, 2004. p. 67. ISBN 81-7371-454-1