Erik Allardt

Erik Allardt
1961
Född9 augusti 1925[1]
Helsingfors
Död25 augusti 2020[2] (95 år)
Helsingfors[3]
Medborgare iFinland
Utbildad vidHelsingfors universitet
SysselsättningSociolog
ArbetsgivareHelsingfors universitet
SläktingarAnders Allardt
Ivar Heikel
Utmärkelser
Svenska Akademiens Finlandspris (1985)
Tollanderska priset (1996)
Kommendör av 1. klass av Nordstjärneorden[4]
Storkorset av Finlands Lejons orden[4]
Storriddare med stjärna av Isländska falkorden[5]
Redigera Wikidata

Erik Anders Allardt, född 9 augusti 1925 i Helsingfors, död 25 augusti 2020 i Helsingfors,[6][7] var en finlandssvensk professor i sociologi vid Helsingfors universitet sedan 1958.

Den amerikanska empiriska sociologin som undersöker samhällets förhållanden och konflikter introducerades i Finland av Allardt, som därmed kom att få ett betydande opinionsbildande inflytande särskilt under 1960- och 1970-talen.

Sedan 1961 var han ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten; år 1988 kallades han till hedersledamot av Societeten.[8] År 1971 valdes han till ledamot av Finska Vetenskapsakademien.[9] 1984 promoverades han till hedersdoktor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.[10] År 1995 tilldelades han hederstiteln Akademiker.[11] Han var dotterson till Ivar Heikel, sonson till Anders Allardt och dottersonson till Johan Elias Strömborg.

Bibliografi

  • Skärgårdens avfolkning (Svenska befolkningsförbundets i Finland, 1948)
  • Miljöbetingade differenser i skilsmässofrekvensen: olika normsystems och andra sociala faktorers inverkan på skilsmässofrekvenserna i Finland 1891–1950 (1952) [Diss Helsingfors universitet]
  • Social struktur och politisk aktivitet: en studie av väljaraktiviteten vid riksdagsvalen i Finland 1945–54 (Söderström, 1956)
  • Sociologi (tillsammans med Yrjö Littunen) (översättning Nils Holmqvist, Almqvist & Wiksell, 1962)
  • Samhällsstruktur och sociala spänningar (översättning Bertel Kihlman, Almqvist & Wiksell, 1965)
  • Förankringar (Söderström, 1970)
  • Om svensk sociologi (Helsingin yliopisto, sosiologian laitos, 1972)
  • Att ha, att älska, att vara: om välfärd i Norden (Argos, 1975)
  • Språkgränser och samhällsstruktur: finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv (tillsammans med Christian Starck, AWE/Geber, 1981)
  • Samhället Finland: omvandlingar och traditioner (Schildt, 1985)
  • Sociologin i Sverige: vetenskap, miljö och organisation: en utvärdering av svensk sociologi (tillsammans med Sverre Lysgaard och Aage Bøttger Sørensen, HSFR, 1988)
  • Bondtur och kulturchocker: en intellektuell självbiografi (Söderström, 1995)
  • Utvärdering av forskningsrådsnämndens program för naturresurs- och miljöforskning (tillsammans med Kerstin Lindahl Kiessling, Birgitta Odén, Forskningsrådsnämnden, 1997)

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ Erik Allardt, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Tidigare ÅA-kanslern, sociologen Erik Allardt har dött, Åbo Underrättelser, 26 augusti 2020, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kansainvälisesti tunnettu suomalainen sosiologi Erik Allardt on kuollut 95-vuotiaana (på finska), Helsingin Sanomat, 26 augusti 2020, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, läst: 7 september 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.forseti.is , läst: 7 september 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/670963
  7. ^ Tidigare ÅA-kanslern, sociologen Erik Allardt har dött. Åbo Underrättelser 26.8.2020.
  8. ^ ”Ledamöter”. Finska Vetenskaps-Societeten. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181005194815/http://scientiarum.fi/ledamoter/. Läst 2 mars 2015. 
  9. ^ ”Suomalaisen Tiedeakatemian varsinaiset jäsenet”. Suomalainen Tiedeakatemia. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150808063536/http://www.acadsci.fi/jasenet/varsinaiset_jasenet.htm. Läst 5 mars 2015. 
  10. ^ ”Erik Allardt”. Uppsala universitet. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131023061801/http://katalog.uu.se/empInfo/?id=N99-1286. Läst 22 oktober 2013. 
  11. ^ ”Inhemska akademiker”. Finlands Akademi. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170801200247/http://www.aka.fi/sv/om-akademin/vilka-ar-det-som-forskar/akademiker/inhemska-akademiker/. Läst 2 mars 2015. 

Vidare läsning

  • Ehrström, Peter (23 maj 1998). ”Akademiker Erik Allardt: Alltför mycket ekonomi i det europeiska bygget”. Affärsmagasinet Forum (5): s. 34–38. ISSN 0533-070X. https://forum-mag.fi/akademiker-erik-allardt-alltfor-mycket-ekonomi-i-det-europeiska-bygget/. 

Externa länkar

v  r
Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet i Finland
1913-1929
1913: Valfrid Vasenius, Bertel Gripenberg · 1914: Hjalmar Procopé, Arvid Mörne, Jacob Tegengren · 1915: Jacob Tegengren, John Arnold Bergh, Sigrid Backman · 1916: Hjalmar Procopé, Ture Janson, Richard Malmberg, Runar Schildt · 1917: Karin Smirnoff, Jarl Hemmer, Ragnar Ekelund, Erik Furuhjelm, Gabriel Sanden · 1918: Emil Zilliacus, Runar Schildt · 1919: Ragnar Ekelund · 1920: Jarl Hemmer · 1921: Arvid Mörne · 1922: Josefina Bengts · 1923: Ture Janson · 1924: Wilhelm Ruuth · 1925: Sigurd Nordenstreng · 1926: Bertel Gripenberg · 1927: Arvid Mörne · 1928: Gabriel Rein · 1929: Arvid Mörne
1930-1949
1930: Emil Zilliacus · 1931: Arvid Mörne · 1932: Emil Zilliacus · 1933: R.R. Eklund · 1934: Hagar Olsson · 1935: Hans Ruin · 1936: Sigurd Frosterus · 1937: Sally Salminen · 1938: Eric Anthoni · 1939: Harald Jernström · 1940: Jacob Tegengren · 1941: Ivar Heikel · 1942: Bertel Gripenberg · 1943: Elmer Diktonius · 1944: R.R. Eklund · 1945: Bertel Hintze · 1946: Solveig von Schoultz · 1947: Olav Ahlbäck · 1948: Mirjam Tuominen · 1949: Sven Lindman
1950-1969
1950: Hagar Olsson · 1951: Eirik Hornborg · 1952: Göran Schildt · 1953: Walentin Chorell · 1954: Oscar Parland · 1955: Ole Torvalds · 1956: Göran Stenius · 1957: Åke Granlund · 1958: Bo Carpelan · 1959: Carl-Rudolf Gardberg · 1960: Erik Heinrichs · 1961: Anna Bondestam · 1962: Bo Carpelan · 1963: Oscar Parland · 1964: Nils Erik Wickberg · 1965: Lars Huldén · 1966: Christer Kihlman · 1967: Rabbe Enckell, Anders Cleve · 1968: Birgit Klockars, Kurt Zilliacus · 1969: Ralf Nordgren, Johan Wrede
1970-1989
1970: John Gardberg · 1971: Tove Jansson · 1972: Karin Allardt Ekelund · 1973: Olof Enckell · 1974: Tito Colliander · 1975: Oscar Nikula · 1976: Thomas Warburton · 1977: Nils Erik Wickberg · 1978: Valdemar Nyman · 1979: Anna Bondestam · 1980: Stig Jägerskiöld · 1981: Solveig von Schoultz · 1982: Lorenz von Numers · 1983: Bo Carpelan · 1984: Torsten Steinby · 1985: Johannes Salminen · 1986: Gösta Ågren · 1987: Georg Henrik von Wright · 1988: Christer Kihlman · 1989: Johan Wrede
1990-2009
1990: Peter Sandelin · 1991: Göran Schildt · 1992: Mikael Enckell · 1993: Jan-Magnus Jansson · 1994: Claes Andersson · 1995: Lars Huldén · 1996: Erik Allardt · 1997: Olle Sirén · 1998: Tua Forsström · 1999: Märta Tikkanen · 2000: George C. Schoolfield · 2001: Erik Kruskopf · 2002: Jörn Donner · 2003: Merete Mazzarella · 2004: Carl Jacob Gardberg · 2005: Irmelin Sandman Lilius · 2006: Inga-Britt Wik · 2007: Johan Bargum · 2008: Klaus Törnudd · 2009: Leif Salmén
2010-
2010: Ralf Långbacka · 2011: Ulla-Lena Lundberg · 2012: Kurt Högnäs · 2013: Rainer Knapas · 2014: Bo Lönnqvist · 2015: Birgitta Boucht · 2016: Bengt Ahlfors · 2017: Max Engman · 2018: Kjell Westö · 2019: Tuva Korsström · 2020: Monika Fagerholm · 2021: Fredrik Lång · 2022: Robert Åsbacka · 2023: Gustav Björkstrand
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 47377364LCCN: n50034535ISNI: 0000 0001 0857 2626GND: 111076765Libris XL: b8nqrl9v1qmvx3n Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 079282229BNF: cb120437885 (data)NKC: mzk2013786924BNE: XX1225531