Första jagarflottiljen

Första jagarflottiljen (1. jaflj)
Information
Officiellt namn	1. jagarflottiljen
Datum	1956–1976
Land	Sverige
Försvarsgren	Marinen
Typ	Jagarflottilj
Roll	Krigs- och utbildningsförband
Del av	Kustflottan [a]
Föregångare	Första eskadern
Efterföljare	1. ytstridsflottiljen
Storlek	Flottilj
Högkvarter	Haninge garnison
Förläggningsort	Berga örlogsbas, Saxarfjärdsbasen
Befälhavare
Flottiljchef	Kommendör Lennart Jedeur-Palmgren [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Första jagarflottiljen (1. jaflj) eller 1. jagarflottiljen var ett ytstridsstridsförband inom svenska marinen som verkade i olika former åren 1956–1976. Förbandsledningen var förlagd i Berga örlogsbas i Haninge garnison vid Hårsfjärden.

Historik

Första jagarflottiljen sattes upp 1956 som ett krigsförband inom Kustflottan. Flottiljen utformades med erfarenheterna från kryssareskadern som grund. Marinens alltmer ansträngda ekonomi medgav inte att kryssarna kunde bibehållas efter 1950-talet. I stället prövades om landskapsjagare typ Halland bestyckade med sjömålsrobot till del kunde överta kryssarnas uppgift. Jagarflottiljen sattes upp som krigsförbandet 1958, och skulle bestå av tre-fyra landskapsjagare och sex torpedbåtar. Flottiljen skulle tillsammans med Andra jagarflottiljen utgöra Kustflottans operativa anfallsförband, och ersätta de tidigare eskadrarna som huvudstridsförband.

Efter avbeställningen 1958 av två nya landskapsjagare typ Halland, kom två landskapsjagare typ Hallandsklass och fyra landskapsjagare typ Östergötland tillsammans med tolv torpedbåtar typ Plejad att utgöra basen för två jagarflottiljer.

Med början av 1956 utprovades den nya flottiljtaktiken. Under 1950- och 1960-talen moderniserades successivt landskapsjagarna med förbättrade sensorer och vapensystem. Nya förbättrade yt- och luftspaningsradaranläggningar ersatte äldre och radarsignalspaningsmateriel infördes. Luftvärnsrobot 07 och sjömålsroboten 08 blev operativ under andra halvan av 60-talet. Till artilleripjäser av alla kalibrar infördes ammunition med så kallad zonrörsfunktion med förbättrad verkan mot luftmål. Slutligen infördes trådstyrda torpeder av ny typ.

Som ersättning för befintliga torpedbåtar typ Plejad projekterades och levererades 1966-68 den så kallade Spicaklassens torpedbåtar dimensionerade för operationer i NBC-kontaminerad stridsmiljö. Marinens ansträngda ekonomi begränsade dock serien till sex enheter.

I början av 1970-talet blev frågan om ersättning av Plejadklassens torpedbåtar akut. Vid Karlskronavarvet projekterades på grundval av den tidigare Spicaklassen den så kallade Norrköpingsklassens (Soica II) torpedbåtar vilka levererades i 12 exemplar 1972-76.

Till följd av försvarsbesluten 1958, 1968 och 1972 upphörde helt möjligheten att ersätta jagarna antingen med nya jagare, fregatter eller korvetter. Detta medförde att jagarflottiljerna under 1970-talet utgick av åldersskäl. I stället togs den nya förbandstypen ytattackflottilj fram som ersättare till jagarflottiljen.

Inför försvarsbeslutet 1972 föreslog regeringen att Ytattackförbandens slagkraftigaste enheter — jagare och fregatter, samt alla kvarvarande motortorpedbåtar skulle utgå under 1970-talet och i början av 1980-talet. Istället skulle en handlingsfrihet skapas genom att ersätta jagarna med flottiljledarfartyg. Med utrangeringen av jagare skulle jagarflottiljerna organiseras till ytattackflottiljer.^[1] Till följd av försvarsbesluten avvecklades såväl grundutbildnings- som krigsförbandet. Grundutbildningsförbandet avvecklades den 31 december 1976, och krigsförbandet den 31 december 1982. Från den 1 januari 1977 uppsattes i stället ytattackflottiljen, där Första ytattackflottiljen blev efterföljare till Första jagarflottiljen.

Verksamhet

Jagarflottiljen ingick i Kustflottan. Flottiljstaben bestod av flottiljchef, flottiljadjutanter, flottiljingenjör. Staben var i fredsorganisationen till del sjögående normalt på HMS Halland eller HMS Småland och till del landbaserad först på Skeppsholmen och därefter i den så kallade Gula Villan vid Berga örlogsskolor. I krig till del sjögående på HMS Halland och till del landbaserad i anslutning till Marinkommando/Örlogsbas. Förbanden bemannades av värnpliktig personal från hela Sverige, men med koncentration till Mälardalen och Sydsverige. Jagarlottiljen kunde lösa följande marina företagstyper (sjömilitära uppgifter):

Ingående enheter

Grundorganisationen

1956-1961

• Chefen 1. jagarflottiljen med stab: HMS Halland (J18) eller HMS Småland (J19)
  • 11. jagardivisionen: 2-3 jagare typ landskapsjagare
  • 12. jagardivisionen: 2 jagare typ stadsjagare eller landskapsjagare
  • 11. torpedbåtsdivisionen: 4-5 torpedbåtar typ Plejad

1961–1976

• Chefen 1. jagarflottiljen med stab: HMS Halland (J18) eller HMS Småland (J19)
  • 11. jagardivisionen: 2-3 jagare typ landskapsjagare
  • 11. torpedbåtsdivisionen: 4-5 torpedbåtar typ Plejad, Spica eller Norrköping klassens

Krigsorganisationen

Första jagarflottiljen var i krigsorganisationen baserad i Saxarfjärdsbasen (SaxB), Roslagens örlogsbasavdelning (ÖrlBavd Ro) som del i Kustflottan.

1954–1968

• Chefen 1. jagarflottiljen med stab: HMS Halland (J18)
  • 11. jagardivisionen: HMS Halland (J18), HMS Gästrikland (J22), HMS Hälsingland (J23)
  • 11. torpedbåtsdivisionen: HMS Perseus (T101), HMS Plejad (T102), HMS Polaris (T103), HMS Pollux (T104), HMS Regulus (T105), HMS Rigel (T106)

1968–1974

• Chefen 1.Jagarflottiljen med stab: HMS Halland (J18)
  • 11. jagardivisionen: HMS Halland (J18), HMS Gästrikland (J22), HMS Hälsingland (J23)
  • 11. torpedbåtsdivisionen: HMS Spica (T121), HMS Sirius (T122), HMS Capella (T123), HMS Castor (T124), HMS Vega (T125), HMS Virgo (T126)

1974–1982

• Chefen 1. jagarflottiljen med stab: HMS Halland (J18)
  • 11. jagardivisionen: HMS Halland (J18), HMS Gästrikland (J22), HMS Hälsingland (J23)
  • 11. torpedbåtsdivisionen: HMS Norrköping (T131), HMS Nynäshamn (T132), HMS Norrtälje (T133), HMS Varberg (T134), HMS Västerås (T135), HMS Västervik (T136)

Materiel vid förbandet

Huvudstridsmedel var tung (53 cm) torped, medelsvårt (12 cm) och lätt (40 och 57 mm) allmålsartilleri, antiubåtsraketer och anitubåtsgranater, sjunkbomber samt minor. Efter 1963 Luftvärnsrobot 07 och från 1967 sjömålsroboten 08.

Förbandschefer

I grundorganisationen. Normalt var kustflottans flaggkapten krigsplacerad som chef för den ena jagarflottiljen.

Namn, beteckning och förläggningsort

Galleri

• 
  Jagaren HMS Halland (J18).
• 
  Jagaren HMS Gästrikland (J22).
• 
  Jagaren HMS Hälsingland (J23)
• 
  Torpedbåtarna HMS Norrköping (T131) och HMS Ystad (T142)
• 
  Torpedbåten HMS Norrtälje (T133)

Se även

Referenser

Anmärkningar

Noter

Tryckta källor

• Borgenstam, Curt; Nyman, Bo: "Motortorpedbåt: En krönika i ord och bild om "Havets flygande brigad", CB Marinlitteratur, Vimmerby 1981, ISBN 91-8622402-6
• Borgenstam, Curt; Nyman, Bo: "Attack till sjöss: Med svenska flottans torpedbåtar i 100 år", CB Marinlitteratur, Karlskrona 1985, ISBN 91-970700-0-9
• Borgenstam, Curt; Insulander, Per; Åhlund, Bertil: "Kryssare : med svenska flottans kryssare under 75 år", CB Marinlitteratur,1993, ISBN 91-970700-68
• Braunstein, Christian; Birke, Sune: "Sveriges marina förband under 1900-talet", Växjö, 2011, ISBN 978-91-976220-5-9
• Forum Navale 67, Sjöhistoriska Samfundets Tidskrift Larsson, Bengt: "Svenska Marinens Sjöoperativa doktrin 1958-61", Stockholm 2011
• Hafström, Georg,(redaktör: "Kungl. Sjökrigsskolan 1867 - 1942 : Minnesskrift utgiven med anledning av Kungl. Sjökrigsskolans 75-årsjubileum hösten 1942", [del II], Eskilstuna 1942,
• Jansson, Nils-Ove, Johansson, Christer: "Marinkommando Väst : kronologi över marin verksamhet på västkusten", Warne förlag, Partille 2001, ISBN 91-86425-30-7.
• Kjellander, Rune: "Svenska marinens högre chefer 1700-2005", Probus förlag, Stockholm 2007, ISBN 978-91-87184-83-3.
• Klintebo, Roderick (redaktör): "Det svenska ubåtsvapnet 1904-2004", Literatim, Karlskrona 2004, ISBN 91-973075-3-X.
• Nilsson, Stefan: "Patrullbåtsboken", Stockholm, 2013, ISBN 978-91-978923-2-2
• Rosenius, Frank, von Hofsten (red): Kustflottan - De svenska sjöstridskrafterna under 1900-talet, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Luleå, 2009, ISBN 978-91-977973-1-3
• von Hofsten, Gustav, Waernberg, Jan: "Örlogsfartyg: Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg" , Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, Karlskrona 2003, ISBN 91-974015-4-4
• Wallerfelt, Bengt: ”Si vis pacem – para bellum” Probus förlag, Stockholm 1999, ISBN 91-87184-60-5

Externa länkar

• ”Jagarflottiljen anfaller” Publicerad den 14 januari 2004

v • r Svenska marinens historiska och aktiva staber, förband och skolor Högre ledning Staber Kustflottan • Marinstaben • Marinstaben (gamla) • Marinens taktiska stab • Marinledningen • Marinens taktiska centrum • Marincentrum • Marinens taktiska kommando Regional ledning Marindistrikt Gotlands marindistrikt • Norrlandskustens marindistrikt • Ostkustens marindistrikt • Sydkustens marindistrikt • Västkustens marindistrikt • Öresunds marindistrikt Marinkommandon Marinkommando Nord • Marinkommando Ost • Marinkommando Syd • Marinkommando Väst • Norrlandskustens marinkommando • Ostkustens marinkommando • Sydkustens marinkommando • Västkustens marinkommando Örlogsbaser Norrlandskustens örlogsbasavdelning • Ostkustens örlogsbas • Roslagens örlogsbasavdelning • Sydkustens örlogsbas • Västkustens örlogsbas Marinbaser Marinbasen • Ostkustens marinbas • Sydkustens marinbas Bevakningsområden Luleå marina bevakningsområde • Malmö marina bevakningsområde • Visby marina bevakningsområde Kustartilleriförsvar Blekinge kustartilleriförsvar • Gotlands kustartilleriförsvar • Göteborgs kustartilleriförsvar • Norrlands kustartilleriförsvar • Stockholms kustartilleriförsvar Försvarsgrens- gemensamma enheter Centrum Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum Skolor Marinens krigshögskola • Marinens officershögskola • Marinens sjukvårdsskola • Sjökrigsskolan • Sjökrigshögskolan • Sjöstridsskolan Flottan Flottiljer Första jagarflottiljen • Första ubåtsflottiljen • Första ytattackflottiljen • Andra jagarflottiljen • Andra ytattackflottiljen • Andra ytstridsflottiljen • Tredje ytstridsflottiljen • Tredje sjöstridsflottiljen • Fjärde minkrigsflottiljen • Fjärde sjöstridsflottiljen Eskadrar Första eskadern • Andra eskadern • Tredje eskadern • Göteborgseskadern Flottstyrkor Göteborgseskadern • Göteborgsavdelningen • Härnösandsavdelningen • Karlskronaavdelningen • Norrköpingsavdelningen • Norrlandsavdelningen • Stockholmsavdelningen • Väneravdelningen • Visbyavdelningen • Ålandshavseskadern Divisioner 5. patrullbåtsdivisionen • 18. patrullbåtsdivisionen • 23. patrullbåtsdivisionen • 31. korvettdivisionen • 33. minröjningsdivisionen • 34. underhållsdivisionen • 34. robotbåtsdivisionen • 36. patrullbåtsdivisionen • 41. minröjningsdivisionen • 42. minröjningsdivisionen • 43. underhållsdivisionen • 44. röjdykardivisionen • 46. patrullbåtsdivisionen • 48. patrullbåtsdivisionen • Skonertdivisionen Skolor Berga örlogsskolor • Karlskrona örlogsskolor • Marinens officershögskola i Karlskrona • Örlogsskolorna Örlogshamnar Berga örlogshamn • Karlskrona örlogshamn • Muskö örlogshamn Operationsbaser Hemsöbasen • Gräddöbasen • Saxarfjärdsbasen • Södertörnsbasen • Orrfjärdsbasen • Fårsösundsbasen • Stockholmsbasen • Järnaviksbasen • Blekingebasen • Grebbestadsbasen • Gullmarsbasen • Marstrandsbasen Stationer och depåer Stockholms örlogsstation • Gullmarens örlogsdepå • Gustavsviks örlogsdepå • Hårsfjärdens örlogsdepå • Gålöbasen Kustartilleriet Regementen Gotlands kustartilleriregemente • Härnösands kustartilleriregemente • Karlskrona kustartilleriregemente • Vaxholms kustartilleriregemente • Älvsborgs kustartilleriregemente • Roslagens marinregemente • Södertörns marinregemente Brigader Andra kustartilleribrigaden • Femte kustartilleribrigaden • Fjärde kustartilleribrigaden • Första kustartilleribrigaden • Göteborgs marinbrigad • Roslagens marinbrigad • Sjätte kustartilleribrigaden • Södertörns marinbrigad • Tredje kustartilleribrigaden Centrum och Skolor Kustartillericentrum • Kustartilleriets stridsskola • Marinens officershögskola i Göteborg Amfibiekåren Regementen Stockholms amfibieregemente • Vaxholms amfibieregemente • Älvsborgs amfibieregemente Bataljoner 1. amfibiebataljonen • 2. amfibiebataljonen • 3. amfibiebataljonen • 4. amfibiebataljonen • 5. amfibiebataljonen • 6. amfibiebataljonen Skolor Amfibiestridsskolan Marinflyget Ledning Marinflygledningen Förband Helikopterförsöksförbandet • 11. helikopterdivisionen • 12. helikopterdivisionen • 13. helikopterdivisionen Namn i fetstil är aktiva förband, skolor eller centrum

v • r Försvarsmakten Ledning Högkvarteret Ledningsstaben (LEDS) · Produktionsledningen (PROD) · Insatsledningen (INS) · Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) · Generalläkaren (GL) · Informationsstaben (INFOS) · Juridiska staben (JURS) · Personalstaben (PERSS) · Försvarsmaktsledningen (FML) Försvarsgrensstaber Arméstaben (AST) · Flygstaben (FS) · Marinstaben (MS) Militärregioner Militärregion Gotland (MR G) · Norra militärregionen (MR N) · Mellersta militärregionen (MR M) · Västra militärregionen (MR V) · Södra militärregionen (MR S) Försvarsgrenar Armén Andra brigaden (2. Brig) · Tredje brigaden (3. Brig) · Livgardet (LG) · Dalregementet (I 13) · Norrbottens regemente (I 19) · Västernorrlands regemente (I 21) · Jämtlands fältjägarkår (JFK) · Livregementets husarer (K 3) · Norrlands dragonregemente (K 4) · Skaraborgs regemente (P 4) · Södra skånska regementet (P 7) · Gotlands regemente (P 18) · Bodens artilleriregemente (A 8) · Bergslagens artilleriregemente (A 9) · Luftvärnsregementet (Lv 6) · Göta ingenjörregemente (Ing 2) · Göta trängregemente (T 2) · Markstridsskolan (MSS) Flygvapnet Skaraborgs flygflottilj (F 7) · Upplands flygflottilj (F 16) · Blekinge flygflottilj (F 17) · Norrbottens flygflottilj (F 21) · Helikopterflottiljen (Hkpflj) · Luftstridsskolan (LSS) Marinen Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) · Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) · Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) · Stockholms amfibieregemente (Amf 1) · Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) · Marinbasen (MarinB) · Sjöstridsskolan (SSS) Hemvärnet Blekingegruppen (BLG) · Bohusdalgruppen (BDG) · Dalregementsgruppen (DRG) · Elfsborgsgruppen (EBG) · Fältjägargruppen (FJG) · Gotlandsgruppen (GLG) · Gävleborgsgruppen (GBG) · Hallandsgruppen (HAG) · Kalmar- och Kronobergsgruppen (KRAG) · Lapplandsjägargruppen (LJG) · Livgardesgruppen (LGG) · Livgrenadjärgruppen (LVG) · Norra Smålandsgruppen (NSG) · Norrbottensgruppen (NGB) · Skaraborgsgruppen (SKG) · Skånska gruppen (SSK) · Södermanlandsgruppen (SLG) · Södertörnsgruppen (UGS) · Upplands- och Västmanlandsgruppen (UVG) · Västerbottensgruppen (VBG) · Västernorrlandsgruppen (VNG) · Örebro- och Värmlandsgruppen (ÖVG) Stridskraft ledning- och underrättelse (LEDUND) Ledningsregementet (LedR) · Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS) · Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) Stridskraft logistik (LOG) Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) · Försvarsmedicincentrum (FömedC) · Försvarsmaktens logistik (FMLOG) Försvarsmaktens specialförband Specialförbandsledningen (SFL) · Särskilda operationsgruppen (SOG) · Sjötransportenheten (STE) · Särskilda transportflyggruppen (STG) · Särskilda helikoptergruppen (SHG) · Särskilda sambandsenheten (SSE) · Specialförbandens fallskärmsskola (SFS) · Sektionen för operativ teknik (SOT) · Särskilda logistikgruppen för logistiskt stöd (SLG) · Försvarsmaktens operativa reserv (OR 18) EU:s stridsgrupper Nordic Battlegroup (NBG 08) · Nordic Battlegroup (NBG 11) · 42 Battle Group · Nordic Battlegroup (NBG 15) Totalförsvarsgemensamma centrum och skolor Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (Swedec) · Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) · Totalförsvarets signalskyddsskola (TSS) Försvarsmaktens gemensamma centra Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum (FM DNC) · Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC) · Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint) · Försvarsmedicincentrum (FömedC) · Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum METOCC) · Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) · Försvarsmaktens veterancentrum (VetC) Utbildning Försvarsmaktens militärhögskolor Militärhögskolan Halmstad (MHS H) · Militärhögskolan Karlberg (MHS K) · Försvarsmaktens stridsskolor Artilleriets stridsskola (ArtSS) · Hemvärnets stridsskola (HvSS) · Luftstridsskolan (LSS) · Ledningsstridsskolan (LedSS) · Luftvärnets stridsskola (LvSS) · Markstridsskolan (MSS) · Sjöstridsskolan (SSS) Försvarsmaktens övriga funktionsskolor Amröjskolan (AmröjS) · Flygbefälsskolan (FBS) · Flygvapnets flygskola (FlygS) · Fältarbetsskolan (FarbS) · Försvarsmaktens logistik- och motorskola (LogS) · Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) · Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) · Tolkskolan (TolkS) Försvarsmaktens funktionsenheter Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE) · Försvarsmaktens militärpolisenhet (FM MPE) · Försvarsmaktens vinterenhet (FMVE) · Försvarsmusiken (FöMus) Försvarsmaktsgemensamma förband Försvarsmaktens logistik (FMLOG) · Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS) Försvarsmakts- och totalförsvarsövningar Norrsken (FMÖ 82) · Sydfront (FMÖ 82) · Ostkust (FMÖ 83) · Västgräns (FMÖ 85) · Väst (FMÖ 86) · Mitt i Sverige (TFÖ 87/FMÖ 87) · Sydfront (FMÖ 89) · Nordanvind (FMÖ 91) · Orkan (FMÖ 93) · Aurora (FMÖ 17) · TFÖ 2020 · Aurora (FMÖ 20) Aurora (FMÖ 23)