Fjärde koalitionskriget

Fjärde koalitionskriget
Del av Napoleonkrigen
Franska armén marscherar genom Berlin 1806.
Franska armén marscherar genom Berlin 1806.
Ägde rum 1806–1807
Plats Sachsen, Preussen, Polen, Ostpreussen
Resultat Fransk seger:
  • Freden i Tilsit
  • Preussen förlorar halva sitt territorium
  • Etablering av Hertigdömet Warszawa
  • Sachsen går med i Rhenförbundet
  • Fransk-rysk allians
  • Etablering av kontinentalsystemet
  • Fransk ockupation av Svenska Pommern
  • Strider fortsätter senare år 1807 i samband med början på spanska självständighetskriget och expanderas 1809 i samband med etableringen av femte koalitionen mot Frankrike
Stridande
Kungariket Preussen Preussen
Kejsardömet Ryssland Ryssland
Förenade kungariket Storbritannien och Irland Storbritannien
Kurfurstendömet Sachsen Sachsen[1]
Sverige Sverige
Kungariket Bägge Sicilierna Sicilien 		Frankrike Frankrike
Rhenförbundet

Polska legioner
Kungariket Italien (Napoleon) Italien
Kungariket Bägge Sicilierna Neapel
Kungariket Italien (Napoleon) Etrurien
Nederländerna Holland
Spanien Spanien
Schweiz Schweiziska mediationstiden

Befälhavare och ledare
Kungariket Preussen Fredrik Vilhelm III
Kungariket Preussen Drottning Louise
Kungariket Preussen Hertigen av Braunschweig  †
Kungariket Preussen Prinsen av Hohenlohe-Ingelfingen
Kungariket Preussen Prins Louis Ferdinand   †

Kungariket Preussen Hertingen av Württemberg
Kungariket Preussen Ernst von Rüchel
Kungariket Preussen Gebhard Leberecht von Blücher
Kungariket Preussen Greve Tauentzien
Kungariket Preussen Anton Wilhelm von L'Estocq
Kejsardömet Ryssland Alexander I
Kejsardömet Ryssland Greve von Bennigsen
Kejsardömet Ryssland General Golitsyn
Sverige Gustav IV Adolf
Sverige Hans Henric von Essen

Frankrike Napoleon I
Frankrike Louis Alexandre Berthier
Frankrike Louis Nicolas Davout
Frankrike Jean Lannes
Frankrike Joachim Murat
Frankrike Nicholas Soult
Frankrike Michel Ney
Frankrike Pierre Augereau
Frankrike Edouard Mortier
FrankrikeJérôme Bonaparte
Frankrike Guillaume Brune
Frankrike Jean-Baptiste Bernadotte
Nederländerna Louis Bonaparte
Kungariket Italien (Napoleon) Eugène de Beauharnais
Józef Poniatowski
Jan Henryk Dąbrowski
Styrka
Preussen: 200 000,


Ryssland: 140 000

Sachsen: 20 000

Sverige: 20 000,
Storbritannien: 10 000

Frankrike: 200 000


Bayern: 24 000
Württemberg: 9 500
Sachsen: 6 000
övriga Rhenförbundet: 16 000,
Polska legioner: 30 000,
Holland: 12 000–20 000
Italien: 5 000–40 000
Spanien: 6 000

    • Anslöt sig till Rhenförbundet den 11 december 1806.
v • r
Napoleonkrigen
Englandskrigen (Kanonbåtskriget · Dansk-svenska kriget) · Anglo-maratha kriget · Tredje koalitionen · Anglo-spanska kriget · Rysk-persiska kriget · Fjärde koalitionen · Rysk-turkiska kriget · Finska kriget · Anglo-turkiska kriget · Spanska självständighetskriget · Anglo-ryska kriget · Femte koalitionen · Pommerska kriget  · Anglo-svenska kriget · Napoleons ryska fälttåg – 1812 års krig · Sjätte koalitionen (Tyska fälttåget) · Fälttåget mot Norge · Sjunde koalitionen
v • r
Fjärde koalitionskriget
Schleiz · Saalfeld · Jena-Auerstedt · Erfurt · Halle · Prenzlau · Pasewalk · Stettin · Waren-Nossentin · Lübeck · Polska upproret · Magdeburg · Hameln · Czarnowo · Golymin · Pułtusk · Stralsund · Mohrungen · Eylau · Ostrołęka · Kolberg · Danzig · Guttstadt-Deppen · Heilsberg · Friedland
v • r
Polsk-svenska krig
Livländska · Sigismund · 1600–11 · 1617–18 · 1621–25 · 1626–29 · Karl X Gustav · Stora nordiska · Fjärde koalitionskriget · Sjätte koalitionskriget

Fjärde koalitionskriget var ett krig som utspelades 1806–1807 där fjärde koalitionen besegrades av Napoleons franska kejsardöme. Koalitionspartners inkluderade Preussen, Ryssland, Sachsen, Sverige och Storbritannien.

Bakgrund

Många medlemmar i koalitionen hade tidigare stridit mot Frankrike som en del av tredje koalitionen och det fanns ingen mellanliggande period av allmän fred. År 1806 anslöt sig Preussen till en förnyad koalition som fruktade ökningen av den franska makten efter Österrikes nederlag och inrättandet av det franskledda Rhenförbundet. Preussen och Ryssland mobiliserade för ett nytt fälttåg mot fransmännen. De preussiska trupper samlades i Sachsen.

Kriget

Napoleon besegrade preussarna i ett snabbt fälttåg som kulminerade i slaget vid Jena-Auerstedt den 14 oktober 1806. Franska styrkor under Napoleon ockuperade därefter Preussen, förföljde resterna av den krossade preussiska armén och erövrade den preussiska huvudstaden Berlin den 25 oktober 1806. Fransmännen avancerade sedan hela vägen till Ostpreussen, Polen och det ryska gränsområdet, där de utkämpade en resultatlös strid mot ryssarna i Eylau den 7-8 februari 1807. Napoleons avancemang vid det ryska gränsområdet fick göra halt en kort tid under våren när hans armé återhämtade sig. Ryska styrkor krossades slutligen av fransmännen i Friedland den 14 juni 1807 och tre dagar senare bad Ryssland om vapenvila. I freden i Tilsit i juli 1807 slöt Frankrike fred med Ryssland som gick med på att ansluta sig till kontinentalsystemet. Freden var särskilt svår för Preussen då Napoleon lade under sig stora delar av Preussens landsområden längs nedre Rhen väster om Elbe och det område som kontrollerades av Preussen som historiskt varit en del av det tidigare Polsk-litauiska samväldet. Dessa förvärv inkorporerades i Napoleons bror Jérôme Bonapartes nya Kungariket Westfalen och i det nyetablerade Hertigdömet Warszawa (styrt av Napoleons nya allierade, kungen av Sachsen). I slutet av kriget var Napoleon härskare över nästan hela västra och centrala kontinentala Europa, med undantag för delar av Spanien, Portugal, Österrike och flera mindre stater.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 6 juni 2012.

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Fjärde koalitionskriget.
    Bilder & media
v • r
Napoleonkrigen
Tredje koalitionen - Fjärde koalitionen - Spanska självständighetskriget - Femte koalitionen - Napoleons ryska fälttåg - Sjätte koalitionen - Sjunde koalitionen
Kombattanter
Frankrike, klientstater
allierade
Koalitionsstyrkorna
Större strider
Franska revolutionen - Första koalitionen - Andra koalitionen - Brumairekuppen - Planerad invasion av Storbritannien - Duc d'Enghiens avrättning - Napoleon I:s kröning
1805
Diamond Rock - Cape Finisterre - Wertingen - Günzburg - Haslach-Jungingen - Elchingen - Ulm - Verona - Trafalgar - Caldiero - Kap Ortegal - Amstetten - Dürenstein - Schöngrabern - Austerlitz
1806
Gaeta - Campo Tenese - Maida - Schleiz - Saalfeld - Jena-Auerstedt - Erfurt - Halle - Magdeburg - Prenzlau - Pasewalk - Stettin - Waren-Nossentin - Lübeck - Upproret i Storpolen - Hameln - Czarnowo - Golymin - Pułtusk
1807
Mohrungen - Stralsund I - Eylau - Ostrołęka - Kolberg - Danzig - Mileto - Guttstadt-Deppen - Heilsberg - Friedland - Invasionen av Portugal
1808
Dos de Mayo - Bruch - Cadiz I - Cabezón - Zaragoza I - Valencia - Medina de Rioseco - Bailén - Roliça - Vimeiro - Pancorbo - Valmaseda - Burgos - Espinosa - Tudela - Somosierra - Zaragoza II - Sahagún - Benavente
1809
Castellón - Uclés - Corunna - Valls - Upproret i Tyrolen - Villafranca - Yevenes/Yébenes - Ciudad Real - Porto I - Medellín - Bergisel - Sacile - Teugen-Hausen - Raszyn - Abensberg - Landshut - Eckmühl - Ratisbon - Neumarkt-Sankt Veit - Fälttåget i Dalmatien - Ebelsberg - Gerona - Piave - Grijó - Porto II - Wörgl - Tarvis - Aspern-Essling - Alcañiz - Sankt Michael - Stralsund II - Raab - María - Graz - Wagram - Korneuburg - Stockerau - Gefrees - Hollabrunn - Schöngrabern - Stilleståndet vidf Znaim - Talavera - Fälttåget i Walcheren - Ölper - Almonacid - Tamames - Ocaña - Alba de Tormes
1810
Cádiz II - Astorga - Ciudad Rodrigo - Barquilla - Côa - Almeida I - Bussaco
1811
Gebora - Barrosa - Pombal - Redinha - Casal Novo - Campo Maior - Sabugal - Almeida II - Fuentes de Oñoro - Tarragona - Albuera - Usagre - Saguntum - Arroyo dos Molinos - Valencia
1812
Ciudad Rodrigo - Badajoz - Villagarcia - Almaraz - Maguilla - Mir - Iecava - Salamanca - Garcia Hernandez - Saltanovka - Ostrovno - Vitebsk - Klyastitsy - Majadahonda - Smolensk - Polotsk I - Valutino - Mesoten - Borodino - Burgos - Tarutino - Polotsk II - Venta del Pozo - Maloyaroslavets - Chashniki - Vyazma - Smoliani - Krasnoi - Berezina
1813
Castalla - Lützen - Bautzen - Tarragona - Luckau - Vitoria - San Sebastián - Pyrenéerna - Sorauren - Großbeeren - Katzbach - Dresden - Kulm I - San Marcial - Dennewitz - Kulm II - Göhrde - Bidassoa - Leipzig - Hanau - Nivelle - Bornhöft - Sehested
1814
Brienne - La Rothière - Mincio - Champaubert - Montmirail - Château-Thierry - Vauchamps - Garris - Mormans - Montereau - Orthez - Bar-sur-Aube - Laon - Reims - Craonne - Arcis-sur-Aube - Fère-Champenoise - Saint-Dizier - Montmartre - Paris - Toulouse - Bayonne
1815
Panaro - Occhiobello - Carpi - Casaglia - Ronco - Cesenatico - Pesaro - Scapezzano - Tolentino - Ancona - Castel di Sangro - San Germano - Gaeta - Quatre Bras - Ligny - Waterloo - Wavre - Rocheserviere - La Suffel - Rocquencourt - Issy
Fransmän och allierade
militära och politiska ledare
Koalitionens
militära och politiska ledare
Relaterade konflikter
Englandskrigen (Kanonbåtskriget, Dansk-svenska kriget) - Pommerska kriget (Fransk-svenska kriget) - Rysk-persiska kriget - Rysk-turkiska kriget - Finska kriget - Anglo-turkiska kriget - Anglo-ryska kriget - Anglo-svenska kriget - 1812 års krig - Svensk-norska kriget
Fredsfördrag
Campo Formio - Lunéville - Amiens - Artlenburg - Pressburg - Finckenstein - Tilsit - Sintra - Schönbrunn - Parisfreden (1810) - Tauroggen - Ried - Chaumont - Kiel - Mantua - Casalanza - Parisfreden (1815)
Övrigt
Bibliografi - Kontinentalsystemet - England expects that every man will do his duty - Förluster - Grande Armée - Longwood House - Bourbonska restaurationen
media