Geoffrey Ingram Taylor

Geoffrey Ingram Taylor
Född7 mars 1886[1][2][3]
St John's Wood[4] ​eller ​London[5]
Död27 juni 1975[6][1][2] (89 år)
Cambridge[6][5]
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidTrinity College, Cambridge
Universitetet i Cambridge[7]
SysselsättningFysiker, matematiker, ingenjör, meteorolog
ArbetsgivareUniversitetet i Cambridge
FöräldrarEdward Ingram Taylor
Margaret Boole Taylor
Utmärkelser
Adams-priset (1915)
Bakerföreläsningen (1923)
Royal Medal (1933)
Copleymedaljen (1944)[8]
Symons Gold Medal (1951)
Wilhelm Exner-medaljen (1954)[9]
Guthrieföreläsning (1954)
De Morgan-medaljen (1956)
Premio Panetti Ferrari (1958)[10]
Timosjenkomedaljen (1958)[11]
Franklinmedaljen (1962)
James Watt Medal (1965)[12]
Theodore von Kármán Prize (1972)
Fellow of the Royal Society
Knight Bachelor
Redigera Wikidata

Geoffrey Ingram Taylor, född 7 mars 1886 i London, död 27 juni 1975, var en brittisk fysiker och matematiker, dotterson till George Boole. Hans främsta insatser var inom flödesdynamiken och vågrörelseläran.

Biografi

Taylor tog examen i matematik vid Trinity College vid Cambridges universitet. Därefter började han forska i dynamisk meteorologi vid samma universitet. Under första världskriget arbetade han som meteorolog vid brittiska flygvapnet. Han blev intresserad av aeronautik och lärde sig att flyga.

Taylor var produktiv över en mycket lång tid, han arbetade som forskare från 1909 till 1972. Trots att han undervisade under fyra år hyste han motvilja till det och fick 1923 erbjudande från Royal Society att bli forskande professor och kunde därefter helt ägna sig åt forskningen.

Taylor invaldes 1955 som utländsk ledamot nummer 891 av Kungliga Vetenskapsakademien. Taylor tilldelades Royal Medal 1933, Copleymedaljen 1944, Symons Gold Medal 1951, De Morgan-medaljen 1956 och Franklinmedaljen 1962.

Analyser av kärnvapenprov

"Trinitys" eldklot efter 25ms.

Trinitytestet var det första testet av ett kärnvapen. Med utgångspunkt av fotografier av sprängningen, samt med hjälp av dimensionsanalys kom Taylor fram till en modell som beskrev explosionens radie.

R = S ( E t 2 ρ ) 1 5 {\displaystyle R=S\left({\frac {{E{t}}^{2}}{\rho }}\right)^{\frac {1}{5}}}

  • R {\displaystyle R} : Explosionens radie.
  • S {\displaystyle S} : En konstant som är nära 1.
  • E {\displaystyle E} : Explosionens energi.
  • t {\displaystyle t} : Tiden efter explosionen.
  • ρ {\displaystyle \rho } : Luftens densitet.

Källor

  • Engelskspråkiga Wikipedia (2006-02-01)
  • Kundhu, Pijush K. och Cohen, Ira M. (2002). Fluid Mechanics. Academic Press. ISBN 0-12-178251-4 

Noter

  1. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Geoffrey Taylor, Biografisch Portaal (på nederländska), läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Sir Geoffrey Ingram Taylor, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Тейлор Джефри Инграм”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  8. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.wilhelmexner.org .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.accademiadellescienze.it .[källa från Wikidata]
  11. ^ Timoshenko Medal (på engelska), American Society of Mechanical Engineers, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.imeche.org .[källa från Wikidata]

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Geoffrey Ingram Taylor.
    Bilder & media
v  r
Copleymedaljörer 1901–1950
J. Willard Gibbs (1901) · Joseph Lister (1902) · Eduard Suess (1903) · William Crookes (1904) · Dmitrij Mendelejev (1905) · Ilja Metjnikov (1906) · Albert Abraham Michelson (1907) · Alfred Russel Wallace (1908) · George William Hill (1909) · Francis Galton (1910) · George Darwin (1911) · Felix Klein (1912) · Ray Lankester (1913) · Joseph John Thomson (1914) · Ivan Pavlov (1915) · James Dewar (1916) · Pierre Paul Émile Roux (1917) · Hendrik Lorentz (1918) · William Bayliss (1919) · Horace Tabberer Brown (1920) · Joseph Larmor (1921) · Ernest Rutherford (1922) · Horace Lamb (1923) · Edward Albert Sharpey-Schafer (1924) · Albert Einstein (1925) · Frederick Gowland Hopkins (1926) · Charles Scott Sherrington (1927) · Charles Algernon Parsons (1928) · Max Planck (1929) · William Henry Bragg (1930) · Arthur Schuster (1931) · George Ellery Hale (1932) · Theobald Smith (1933) · John Scott Haldane (1934) · Charles Thomson Rees Wilson (1935) · Arthur Evans (1936) · Henry Dale (1937) · Niels Bohr (1938) · Thomas Hunt Morgan (1939) · Paul Langevin (1940) · Thomas Lewis (1941) · Robert Robinson (1942) · Joseph Barcroft (1943) · Geoffrey Ingram Taylor (1944) · Oswald Avery (1945) · Edgar Adrian (1946) · Godfrey Harold Hardy (1947) · Archibald V. Hill (1948) · George de Hevesy (1949) · James Chadwick (1950)
1731–1750 · 1751–1800 · 1801–1850 · 1851–1900 · 1901–1950 · 1951–2000 · 2001–idag
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 79088084LCCN: n83828425ISNI: 0000 0001 1072 3964GND: 119373092SUDOC: 083181474BNF: cb12297966r (data)BPN: 20440767MGP: 18588 • Alvin: alvin-person:61898