Kinesiska siffror

Kinesiska siffror på en tärning.

Kinesiska siffror avser de tecken som används för att ange tal och räkneord på kinesiska. Likt decimala talsystemet använder man talbasen 10.[1] Särskilda tecken finns för talen från 0 till 10 och därtill även för 100, 1 000, 10 000 och 100 000 000.[1] Även om de arabiska siffrorna i många sammanhang under 1900-talet har börjat användas för att skriva tal i kinesisk text, så används kinesiska tecken fortfarande parallellt.[1]

För finansiella sammanhang finns formella tecken (大写, dàxiě) som är utformade för att motverka möjligheten att i efterhand förändra ett utskrivet tal genom att tillföra ytterligare streck.[2] För t.ex. datum används ibland specialtecken för 20 廿 / 卄 (niàn) och 30 卅 (sà). [1] För att uttrycka bråk och procent används 分之 (fēnzhī).[3][1] Halv eller hälften skrivs 半 (bàn).[3] Som decimaltecken används 点 / 點 (diǎn).[1] Exempel 3,14 skrivs 三点一四.[4] För negativa värden används tecken 负 / 負 (fù). Exempel -5 skrivs 负五.[4]

Översikt

Värde Förenklad / Traditionell[1] Finansiell[1][5] Alternativ Pinyin[1]
0 零 零 〇[6] líng
1 一 壹 弌[7] yī
2 二 贰 / 貳 两[1] / 弍[8] èr
3 三 叁[9] / 參[9] 弎[9] / 叄[9] sān
4 四 肆 䦉[10] sì
5 五 伍 wǔ
6 六 陆 / 陸 liù
7 七 柒 qī
8 八 捌 bā
9 九 玖 jiǔ
10 十 拾 什[11] shí
20 廿 / 卄 念[12] niàn
30 卅 sà
40 卌[13] xì[14]
100 百 佰 bǎi
1 000 千 仟 qiān
10 000 万 / 萬 萬 wàn
100 000 000 亿 / 億 億 yì
1 000 000 000 000[a] 兆[16] zhào[15]

Historia

Kinesiska tal på orakelbensskriften under Shangdynastin från 1200-taletf.Kr.
Ribb-baserade tecken för matematiker och astronomer från Handynastin (206 f.Kr.–220).
Suzhou-talsystemet
Huvudartikel: Orakelbensskrift
Huvudartikel: Ribbtalsystemet
Huvudartikel: Suzhou-talsystemet

Sannolikt har de kinesiska räkneorden sitt ursprung i ribbtalsystemet som härstammar från lösa träribbor som tros ha använt redan på Shangdynastin (ca 1600 f.Kr.–1046 f.Kr.) för att uttrycka tal.[17] På orakelbensskriften från 1200-talet f.Kr. användes tecken för angivelser av numerärer i flera olika sammanhang såsom storlekar på offer, antal dagar eller antal stupade i strider.[18] Det är dessa tecken som är grunden till de tecken som senare utvecklades för talangivelse, och har i många avseende ett liknande utseende idag.[16]

Systemet utgick från decimala talsystemet[17] med talbasen 10 och var både additivt och multiplikativt i sin uppbyggnad.[18] Orakelbensskriften hade särskilda tecken för tal från 1 till 10 och därefter även separata tecken både per tiotal, per hundratal och per tusental.[18]

Från Handynastin (206 f.Kr.–220) använde matematiker och astronomer ett stavbaserat system (筹; chóu).[16]

Från det Södra Songdynastins stavbaserade system utvecklades Suzhou-talsystemet (苏州码子; Sūzhōumǎzi eller 花码; huāmǎ). Systemet användes, framför allt i Hongkong, fram till 1990-talet då det ersattes av arabiska siffror.[16]

Noll illustrerades från senare delen av Zhoudynstin med ett tomrum, men från 1200-talet skrevs noll med en rund ring, 〇.[17]

Under början av 1900-talet började arabiska siffror användas[17] parallellt med de kinesiska tecknen för att ange tal.[1]

Enskilda teckens historia

Tecknen för ett (一), två (二) och tre (三) har inte förändrats nämnvärt genom historien. Tecknet för fyra (四) skrevs inledningsvis med fyra horisontella streck, men på 200-talet f.Kr. fick tecknet dagens rektangulära form. Fem (五) skrevs på orakelbenen både med fem horisontella streck, eller som ett kryss som förband två streck, vilket är grunden för tecknets moderna utförande. Ursprunget för tecknen för sex (六), sju (七), åtta (八), nio (九) och tio (十) är omdiskuterade och ingen klar enighet finns om dess tidiga utveckling.[19]

Tecknet för hundra (百) har ett oklart ursprung, men kan eventuellt föreställa en lerkruka. Ursprunget för tecknet för tusen (千) kommer från tecknet för människa med ett horisontellt streck över benet. En möjlig förklaring är att det har kopplingar till militär organisation. Talet för tiotusen (万) har även ibland den generella betydelsen att representera ett mycket stort tal. Utförandet på tecknet kommer ursprungligen från tecknet för skorpion som i forntiden hade samma uttal.[19]

Eftersom många kinesiska "dialekter" är svårförståeliga sinsemellan har det också utvecklats ett motsvarande teckenspråk för siffror där de enskilda tecknen liknar de skrivna tecknen. På det sättet kan personer som inte förstår varandras tal ändå göra affärer med varandra.[20]

Anmärkningar

  1. ^ Alternativa betydelser: miljon, miljard, mega eller tera[15]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Chinese Numbers” (på engelska). On-line Chinese Tools. http://www.mandarintools.com/numbers.html. Läst 15 mars 2018. 
  2. ^ ”FORMAL WRITTEN CHINESE NUMBERS” (på engelska). TutorMing. http://blog.tutorming.com/mandarin-chinese-learning-tips/formal-chinese-written-numbers. Läst 20 mars 2018 januari 2018. 
  3. ^ [a b] Wen, Shaoxian (2014). ”Part One: Chinese Numerals” (på engelska). Chinese Numerals and Classifiers. Everflow Publications. sid. 11–13. https://books.google.se/books?id=7SRQBAAAQBAJ&lpg=PA11&dq=Chinese%20numerals&hl=sv&pg=PA11#v=onepage&q&f=false 
  4. ^ [a b] ”RULES OF WRITING, How to write numbers with chinese characters” (på engelska). Traintrain Software. http://www.traintrain-software.com/index.php?page=regleschinois&langue=en. Läst 20 mars 2018 januari 2018. 
  5. ^ ”中文数字” (på kinesiska). Baidu. https://baike.baidu.com/item/中文数字/2921705. Läst 16 mars 2018 januari 2018. 
  6. ^ ”Word dictionary / 〇” (på engelska). MDBG. https://www.mdbg.net/chinese/dictionary?page=worddict&wdrst=0&wdqb=〇. Läst 15 mars 2018 januari 2018. 
  7. ^ ”Word dictionary / 弌” (på engelska). MDBG. https://www.mdbg.net/chinese/dictionary?page=worddict&wdrst=0&wdqb=弌. Läst 15 mars 2018 januari 2018. 
  8. ^ ”Word dictionary / 弍” (på engelska). MDBG. https://www.mdbg.net/chinese/dictionary?page=worddict&wdrst=0&wdqb=弌. Läst 15 mars 2018 januari 2018. 
  9. ^ [a b c d] ”Word dictionary / 叁” (på engelska). MDBG. https://www.mdbg.net/chinese/dictionary?page=worddict&wdrst=0&wdqb=叁. Läst 15 mars 2018 januari 2018. 
  10. ^ ”Word dictionary / 䦉” (på engelska). MDBG. https://www.mdbg.net/chinese/dictionary?page=worddict&wdrst=0&wdqb=䦉. Läst 15 mars 2018 januari 2018. 
  11. ^ ”Word dictionary / 什” (på engelska). MDBG. https://www.mdbg.net/chinese/dictionary?page=worddict&wdrst=0&wdqb=什. Läst 15 mars 2018 januari 2018. 
  12. ^ ”Word dictionary / 念” (på engelska). MDBG. https://www.mdbg.net/chinese/dictionary?page=worddict&wdrst=0&wdqb=念. Läst 15 mars 2018 januari 2018. 
  13. ^ ”Basic Chinese Numbers” (på engelska). learnalanguageonline.net. Arkiverad från originalet den 29 april 2018. https://web.archive.org/web/20180429163359/http://learnalanguageonline.net/chinese/basic-numbers.html. Läst 16 mars 2018 januari 2018. 
  14. ^ ”Word dictionary / 卌” (på engelska). MDBG. https://www.mdbg.net/chinese/dictionary?page=worddict&wdrst=0&wdqb=卌. Läst 15 mars 2018 januari 2018. 
  15. ^ [a b] ”Word dictionary / 兆” (på engelska). MDBG. https://www.mdbg.net/chinese/dictionary?page=worddict&wdrst=0&wdqb=兆. Läst 15 mars 2018 januari 2018. 
  16. ^ [a b c d] ”Chinese numerals” (på engelska). Omniglot. https://www.omniglot.com/chinese/numerals.htm. Läst 15 mars 2018. 
  17. ^ [a b c d] Lindqvist, Cecilia (1989). ”Siffror och andra abstrakta tecken”. Tecknens Rike. Bonnier Fakta AB. sid. 334. ISBN 91-34-50857-0 
  18. ^ [a b c] ”Chinese numerals” (på engelska). J J O'Connor and E F Robertson. http://www-groups.dcs.st-and.ac.uk/history/HistTopics/Chinese_numerals.html. Läst 15 mars 2018. 
  19. ^ [a b] Lindqvist, Cecilia (1989). ”Siffror och andra abstrakta tecken”. Tecknens Rike. Bonnier Fakta AB. sid. 336–338. ISBN 91-34-50857-0 
  20. ^ ”CHINESE NUMBER HAND SIGNALS” (på engelska). TutorMing. http://blog.tutorming.com/expats/how-to-use-chinese-number-hand-signals. Läst 16 juni 2018 januari 2018. 

Tryckta källor

  • Wen, Shaoxian (2014) (på engelska). Chinese Numerals and Classifiers. Everflow Publications. https://www.amazon.co.uk/Chinese-Numerals-Classifiers-traditional-ebook/dp/B00MUESYBQ/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1521094447&sr=1-1&keywords=9789888174478 
  • Lindqvist, Cecilia (1989). Tecknens Rike. Bonnier Fakta AB. ISBN 91-34-50857-0