Lejaren
Land | Sverige |
---|---|
Län | Jämtlands län |
Kommun | Strömsunds kommun |
Landskap | Jämtland |
Socken | Frostvikens socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 64°50′25″N 14°23′02″Ö / 64.84035°N 14.38397°Ö / 64.84035; 14.38397 (Lejaren) |
SWEREF 99 TM | 7190804, 470777 |
Lejaren Topografisk karta över Lejaren. | |
Karta över sjön Lejaren. | |
Mått | |
Areal | 4,28 km² [1] |
Höjd | 562,1 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 17,8 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Ångermanälvens huvudavrinningsområde (38000) |
Utflöde | Lejarälven |
VattendragsID (VDRID) | 719138-142586 |
Status[1] | |
Ekologisk status | God |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE719405-143047) |
Övrigt | |
SjöID | 719405-143047 |
ID vattenförekomst | SE719405-143047 |
Vattenytans ID (VYID) | 719367-143257 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2) |
Natura 2000 | Frostvikenfjällen (SE0720183)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 719310-143310 |
Namn | Utloppet av Lejaren |
Areal | 17,22 km² |
Vattenytor | 4,29 km² |
Sjöprocent | 24,91 % |
Ackumulerad areal uppströms | 140,82 km² |
Biflödesordning | 3 |
Utflöde | Lejarälven |
VattendragsID (VDRID) | 719138-142586 |
Avstånd till havet | 360 km |
Medelhöjd | 647 m ö.h. |
Område nedströms | 719466-143055 |
Källor | [4][5][6] |
Lejaren är en sjö i Strömsunds kommun i Jämtland och ingår i Ångermanälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 4,28 kvadratkilometer och ligger 562,1 meter över havet. Lejaren ligger i Frostvikenfjällen Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Lejarälven. Vid provfiske har röding och öring fångats i sjön.[7]
Delavrinningsområde
Lejaren ingår i det delavrinningsområde (719310-143310) som SMHI kallar för Utloppet av Lejaren. Medelhöjden är 647 meter över havet och ytan är 17,22 kvadratkilometer. Räknas de 27 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 140,82 kvadratkilometer. Lejarälven som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 360 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (56 procent) och kalfjäll (19 procent). Avrinningsområdet har 4,29 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 24,9 procent.[5]
Se även
Källor
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
- SMHI: Sjöar, vattendrag och avrinningsområden
Externa länkar
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Lejaren på VISS
| Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |