Likformig konvergens

Inom matematiken sägs en följd av funktioner f i : R R {\displaystyle f_{i}:\mathbb {R} \to \mathbb {R} } konvergera likformigt mot en funktion f {\displaystyle f} på en mängd I {\displaystyle I} om följande villkor uppfylls:

  • För varje ϵ > 0 {\displaystyle \epsilon >0} finns ett N R {\displaystyle N\in \mathbb {R} } så att för alla x I {\displaystyle x\in I} gäller att n > N {\displaystyle n>N} implicerar | f n ( x ) f ( x ) | < ϵ {\displaystyle |f_{n}(x)-f(x)|<\epsilon }

Detta skall jämföras med villkoret att följden endast konvergerar (punktvis konvergens), som lyder enligt följande:

  • För varje x I {\displaystyle x\in I} och ϵ > 0 {\displaystyle \epsilon >0} så finns ett N R {\displaystyle N\in \mathbb {R} } så att n > N {\displaystyle n>N} medför att | f n ( x ) f ( x ) | < ϵ {\displaystyle |f_{n}(x)-f(x)|<\epsilon }

Exempel

  1. Följden f n = sin x n {\displaystyle f_{n}={\frac {\sin x}{n}}} konvergerar likformigt mot 0 {\displaystyle 0} R {\displaystyle \mathbb {R} } .
  2. Följden f n = x n {\displaystyle f_{n}={\frac {x}{n}}} konvergerar mot 0 {\displaystyle 0} för alla x {\displaystyle x} i R {\displaystyle \mathbb {R} } , men inte likformigt
  3. Följden f n = x n {\displaystyle f_{n}=x^{n}} konvergerar, men inte likformigt, mot funktionen g {\displaystyle g} på intervallet [ 0 , 1 ] {\displaystyle [0,1]} där g {\displaystyle g} är funktionen som har värdet 1 {\displaystyle 1} i punkten 1 {\displaystyle 1} och värdet 0 {\displaystyle 0} annars.

Egenskaper

Likformig konvergens är ett viktigt begrepp i analysens grunder, eftersom det används för att sluta sig till egenskaper hos en funktion f {\displaystyle f} som är gränsvärdet av en följd f i {\displaystyle f_{i}} utifrån egenskaper hos funktionerna f i {\displaystyle f_{i}} . Till exempel gäller att en om en följd av kontinuerliga funktioner konvergerar likformigt mot en funktion, är även denna funktion kontinuerlig. I exempel 3 ovan är varje f n {\displaystyle f_{n}} kontinuerlig medan gränsfunktionen, g {\displaystyle g} , är diskontinuerlig varför funktionsföljden inte kan konvergera likformigt.

Att en funktionsföljd ( f n ) n = 1 {\displaystyle (f_{n})_{n=1}^{\infty }} konvergerar punktvis mot en funktion f {\displaystyle f} är ett krav för likformig konvergens. Den likformiga gränsfunktionen är då nödvändigtvis f {\displaystyle f} . Med supremumnormen kan vi säga att en funktionsföljd konvergerar om och endast om:

sup x I | f n ( x ) f ( x ) | 0 , n {\displaystyle \sup _{x\in I}|f_{n}(x)-f(x)|\to 0,\quad n\to \infty } ,

vilket är ekvivalent med definitionen ovan, men oftast enklare att räkna med. Processen blir då att först bestämma den punktvisa gränsfunktionen f {\displaystyle f} och sedan kontrollera gränsvärdet:

lim n f n f = lim n sup t | f n ( t ) f ( t ) | {\displaystyle \lim _{n\to \infty }\|f_{n}-f\|_{\infty }=\lim _{n\to \infty }\sup _{t}|f_{n}(t)-f(t)|}

som ska vara 0 {\displaystyle 0} om vi har likformig konvergensen.

Ett annat bra sätt att ta reda på om en funktionsserie konvergerar är med Weierstrass majorantsats.

Gränsövergång under integraltecknet

Om vi har en funktionsföljd { f n } n = 1 {\displaystyle \{f_{n}\}_{n=1}^{\infty }} som konvergerar likformigt på intervallet [a,b] så gäller det att:

lim n a b f n ( x ) d x = a b ( lim n f n ( x ) ) d x {\displaystyle \lim _{n\to \infty }\int _{a}^{b}f_{n}(x)dx=\int _{a}^{b}\left(\lim _{n\to \infty }f_{n}(x)\right)dx}

Detta är långt ifrån självklart och därför en viktig motivering till begreppet likformighet

Bevis

Låt oss teckna lim n f n ( x ) = f ( x ) {\displaystyle \lim _{n\to \infty }f_{n}(x)=f(x)} . Vidare ger oss kravet på likformighet att:

| f n ( x ) f ( x ) | < ϵ {\displaystyle |f_{n}(x)-f(x)|<\epsilon } a x b {\displaystyle a\leq x\leq b} och n N {\displaystyle n\geq N}

Vi undersöker vårt påstådda gränsvärde:

| a b f n ( x ) d x a b f ( x ) d x | = | a b ( f n ( x ) f ( x ) ) d x | {  triangelolikheten  } {\displaystyle \left|\int _{a}^{b}f_{n}(x)dx-\int _{a}^{b}f(x)dx\right|=\left|\int _{a}^{b}\left(f_{n}(x)-f(x)\right)dx\right|\leq \left\{{\mbox{ triangelolikheten }}\right\}\leq }
a b | f n ( x ) f ( x ) | d x ϵ ( b a ) {\displaystyle \leq \int _{a}^{b}|f_{n}(x)-f(x)|dx\leq \epsilon \left(b-a\right)} n N {\displaystyle n\geq N}

Vilket bekräftar vår tes

Funktionsserie

Vi kan även betrakta en funktionsserie { s n } n = 1 {\displaystyle \{s_{n}\}_{n=1}^{\infty }} där s n = k = 1 n u k ( x ) {\displaystyle s_{n}=\sum _{k=1}^{n}u_{k}(x)} och s = k = 1 u k ( x ) {\displaystyle s=\sum _{k=1}^{\infty }u_{k}(x)} som konvergerar likformigt då x I {\displaystyle x\in I} där I {\displaystyle I} är konvergensområdet. Med denna notation fås att:

I ( k = 1 u k ( x ) ) d x = k = 1 I u k ( x ) d x {\displaystyle \int _{I}\left(\sum _{k=1}^{\infty }u_{k}(x)\right)dx=\sum _{k=1}^{\infty }\int _{I}u_{k}(x)dx}

Bevis

k = 1 I u k ( x ) d x = lim n k = 1 n I u k ( x ) d x = lim n I k = 1 n u k ( x ) d x = lim n I s n ( x ) d x =  situationen som ovan  = {\displaystyle \sum _{k=1}^{\infty }\int _{I}u_{k}(x)dx=\lim _{n\to \infty }\sum _{k=1}^{n}\int _{I}u_{k}(x)dx=\lim _{n\to \infty }\int _{I}\sum _{k=1}^{n}u_{k}(x)dx=\lim _{n\to \infty }\int _{I}s_{n}(x)dx={\mbox{ situationen som ovan }}=}
= I lim n s n ( x ) d x = I ( k = 1 u k ( x ) ) d x {\displaystyle =\int _{I}\lim _{n\to \infty }s_{n}(x)dx=\int _{I}\left(\sum _{k=1}^{\infty }u_{k}(x)\right)dx}

Vilket skulle visas.