Likvifaktion

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Likvifaktion är ett geologiskt fenomen som innebär att mark plötsligt går från fast till flytande form. Likvifaktion inträffar i mark som är mättad med vatten, där mellanrummen mellan markpartiklarna endast består av vatten.

Likvifaktion kan få styva konstruktioner som byggnader eller broar att börja luta, eller sjunka ned i den förvätskade avlagringen. Detta kan vara en förödande biverkning av jordbävningar. Vid Långfredagsskalvet i Alaska 1964 sjönk många byggnader ned i jorden på grund av jordlikvifaktion och jordskred och kollapsade så småningom.^[1]

Efter Niigatajordbävningen 1964, då många intakta byggnader förlorats på grund av likvifaktion, började man forska kring detta naturfenomen. ^[2]

Se även

Fältkapacitet
Grundvatten
Infiltration
Jordart
Jordflytning
Jordskred
Kapillaritet
Kvicklera
Kvicksand
Markens vattengenomsläpplighet
Markpor
Markvatten
Perkolation
Portryck
Porvatten
Silt
Vattenbindningskurva
Vattenmättad
Vattenpotential

Referenser

^ ”Historic Earthquakes -Prince William sounds earthquake”. USGS. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110623111831/http://earthquake.usgs.gov/regional/states/events/1964_03_28.php. Läst 2 augusti 2009.
^ Scawthorn, C. Kunreuther, H. & Roth, R. (2003). Insurance and Financial Risk Transfer