Mary McLeod Bethune

Mary McLeod Bethune
FöddMary McLeod
10 juli 1875[1][2][3]
Mayesville, USA
Död18 maj 1955[1][2][3] (79 år)
Daytona Beach, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidBarber–Scotia College
Moody Bible Institute
Johnson C. Smith University
SysselsättningLärare[4], författare[5], människorättsförsvarare, politiker[4], journalist[4], rösträttsaktivist[6]
Barn1
Utmärkelser
Spingarnmedaljen (1935)[7]
National Women's Hall of Fame (1973)[8]
Florida Women's Hall of Fame (1982)[9]
Redigera Wikidata

Mary McLeod Bethune, född 10 juli 1875 i Mayesville, South Carolina, död 18 maj 1955, var en amerikansk pedagog, statskvinna, filantrop och medborgarrättsaktivist.

Biografi

Mary McLeod Bethune växte upp i fattigdom med 16 syskon och föräldrar som var före detta slavar. Hon var det enda barnet som fick gå i skola. En skola öppnades för afro-amerikanska barn, där Bethune studerade. Hon fick sedan ett stipendium för att gå på Scotia Seminary (numera Barber-Scotia College), en skola för flickor i Concord, North Carolina. År 1893 avslutade Bethune sin utbildning på Scotia Seminary och två år senare var hon färdigutbildad.[10]

Efter examen flyttade Mary McLeod Bethune tillbaka till South Carolina. Hennes tro på att undervisning var det bästa vapnet emot rasism gjorde att hon grundade Daytona Normal and Institute for Negro girls (som senare blev Bethune-Cookman College). Denna skola var en av få platser där afro-amerikaner kunde få en examen. År 1925 blev det en skola för både flickor och pojkar. Bethune var rektor på skolan år 1942 och sedan en gång till år 1946.[11]

Mary McLeod Bethune ägnade sig även åt aktivism. Hon var med som ledare för organisationen Florida chapter of the National Association of Colored Women i flera år. Åren 1924-1928 var hon nationell ledare för organisationen. År 1935 grundade hon National Council of Negro Women, vars ledare hon var 1935-1949. År 1936 blev Bethune den högst rankade afro-amerikanska kvinnan inom den amerikanska staten. Den dåvarande presidenten Franklin Roosevelt utnämnde henne till styresman för Negro Affairs of the National Youth Administration, vilket hon fortsatte att vara fram tills år 1944. År 1937 anordnade Bethune en konferens för Problems of the Negro and Negro Youth, där hon uppmanade till att stoppa diskriminering och lynchningar.[12]

Mary McLeod Bethune arbetade för och gav råd till ett antal presidenter. Bland annat bjöd president Calvin Coolidge in henne att delta i en konferens för barns välfärd. Åt president Herbert Hoover satt hon i ett utskott för barns hälsa.[10]

Mary McLeod Bethune ägnade en stor del av sitt liv åt kampen för afro-amerikanska rättigheter. Hon flyttade till Washington DC år 1943 och bodde där ett antal år. Tidigt under 1950-talet blev hon utsedd av president Harry Truman för att styra över ett utskott för national säkerhet.[10]

Referenser

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Mary McLeod Bethune, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Mary McLeod Bethune, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Mary Jane Bethune, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 90.[källa från Wikidata]
  5. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, documents.alexanderstreet.com.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, Encyclopædia Britannica.[källa från Wikidata]
  8. ^ Mary McLeod Bethune, läs online, läst: 20 november 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, flwomenshalloffame.org.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c] ”Mary McLeod Bethune” (på engelska). biography.com. http://www.biography.com/people/mary-mcleod-bethune-9211266. Läst 8 mars 2017. 
  11. ^ ”Mary McLeod Bethune (1875-1955)” (på engelska). Eleanor Roosevelt Papers Project. https://www2.gwu.edu/~erpapers/teachinger/glossary/bethune-mary.cfm. Läst 8 mars 2017. 
  12. ^ ”Mary Mcleod Bethune (1875-1955)” (på engelska). Biographies. National Women's History Museum. Arkiverad från originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317040355/https://www.nwhm.org/education-resources/biography/biographies/mary-mcleod-bethune/#. Läst 8 mars 2017. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Mary McLeod Bethune.
    Bilder & media
v  r
Medborgarrättsrörelsen
Tidslinje
Innan 1954
Mordet på Harry och Harriette Moore
1954–1959
Brown mot skolstyrelsen · White America, Inc. · Emmett Till · Bussbojkotten i Montgomery · Bussbojkotten i Tallahassee · Little Rock Nine · Civil Rights Act (1957)
1960–1963
Freedom Rides · The Stand in the Schoolhouse Door · Birminghamkampanjen · Marschen till Washington ("I Have a Dream")
1964–1968
Civil Rights Act (1964) · Blodiga söndagen (1965) · Mordet på Martin Luther King · Civil Rights Act 1968
Aktivistgrupper
Alabama Christian Movement for Human Rights · Atlanta Student Movement · Brotherhood of Sleeping Car Porters · Congress of Racial Equality (CORE) · Committee on Appeal for Human Rights · Council for United Civil Rights Leadership · Dallas County Voters League · Deacons for Defense and Justice · Georgia Council on Human Relations · Highlander Folk School · Leadership Conference on Civil and Human Rights · Montgomery Improvement Association · Nashville Student Movement · NAACP · Northern Student Movement · National Council of Negro Women · National Urban League · Operation Breadbasket · Regional Council of Negro Leadership · Southern Christian Leadership Conference (SCLC) · Southern Regional Council · Student Nonviolent Coordinating Committee (SNCC) · The Freedom Singers · Wednesdays in Mississippi · Women's Political Council
Aktivister
Ralph Abernathy · Victoria Gray Adams · Zev Aelony · Mathew Ahmann · William G. Anderson · Gwendolyn Armstrong · Arnold Aronson · Ella Baker · Marion Barry · Daisy Bates · Harry Belafonte · James Bevel · Claude Black · Gloria Blackwell · Randolph Blackwell · Unita Blackwell · Ezell Blair Jr. · Joanne Bland · Julian Bond · Joseph E. Boone · William Holmes Borders · Amelia Boynton · Raylawni Branch · Ruby Bridges · Aurelia Browder · H. Rap Brown · Guy Carawan · Stokely Carmichael · Johnnie Carr · James Chaney · J. L. Chestnut · Colia Lafayette Clark · Ramsey Clark · Septima Clark · Xernona Clayton · Eldridge Cleaver · Kathleen Cleaver · Charles E. Cobb Jr. · Annie Lee Cooper · Dorothy Cotton · Claudette Colvin · Vernon Dahmer · Jonathan Daniels · Joseph DeLaine · Dave Dennis · Annie Devine · Patricia Stephens Due · Joseph Ellwanger · Charles Evers · Medgar Evers · Myrlie Evers-Williams · Chuck Fager · James Farmer · Walter E. Fauntroy · James Forman · Marie Foster · Golden Frinks · Andrew Goodman · Fred Gray · Jack Greenberg · Dick Gregory · Lawrence Guyot · Prathia Hall · Fannie Lou Hamer · William E. Harbour · Vincent Harding · Dorothy Height · Lola Hendricks · Aaron Henry · Oliver Hill · Donald L. Hollowell · James Hood · Myles Horton · Zilphia Horton · T. R. M. Howard · Ruby Hurley · Jesse Jackson · Jimmie Lee Jackson · Richie Jean Jackson · T. J. Jemison · Esau Jenkins · Barbara Rose Johns · Vernon Johns · Frank Minis Johnson · Clarence Jones · J. Charles Jones · Matthew Jones · Vernon Jordan · Tom Kahn · Clyde Kennard · A. D. King · C.B. King · Coretta Scott King · Martin Luther King Jr. · Martin Luther King Sr. · Bernard Lafayette · James Lawson · Bernard Lee · Sanford R. Leigh · Jim Letherer · Stanley Levison · John Lewis · Viola Liuzzo · Z. Alexander Looby · Joseph Lowery · Clara Luper · Malcolm X · Mae Mallory · Vivian Malone · Thurgood Marshall · Benjamin Mays · Franklin McCain · Charles McDew · Ralph McGill · Floyd McKissick · Joseph McNeil · James Meredith · William Ming · Jack Minnis · Amzie Moore · Douglas E. Moore · Harriette Moore · Harry T. Moore · William Lewis Moore · Irene Morgan · Bob Moses · William Moyer · Elijah Muhammad · Diane Nash · Charles Neblett · Edgar Nixon · Jack O'Dell · James Orange · Rosa Parks · James Peck · Charles Person · Homer Plessy · Adam Clayton Powell Jr. · Fay Bellamy Powell · Al Raby · Lincoln Ragsdale · A. Philip Randolph · George Raymond Jr. · Bernice Johnson Reagon · Cordell Reagon · James Reeb · Frederick D. Reese · Gloria Richardson · David Richmond · Bernice Robinson · Jo Ann Robinson · Bayard Rustin · Bernie Sanders · Michael Schwerner · Cleveland Sellers · Charles Sherrod · Alexander D. Shimkin · Fred Shuttlesworth · Modjeska Monteith Simkins · Glenn E. Smiley · A. Maceo Smith · Kelly Miller Smith · Mary Louise Smith · Maxine Smith · Ruby Doris Smith-Robinson · Charles Kenzie Steele · Hank Thomas · Dorothy Tillman · A. P. Tureaud · Hartman Turnbow · Albert Turner · C.T. Vivian · Wyatt Tee Walker · Hollis Watkins · Walter Francis White · Roy Wilkins · Hosea Williams · Kale Williams · Robert F. Williams · Andrew Young · Whitney Young · Sammy Younge Jr. · James Zwerg
Influenser
Icke-våld (Padayatra) · Bergspredikan · Mahatma Gandhi (Ahimsa · Satyagraha) · Frederick Douglass · W.E.B. Du Bois · Mary McLeod Bethune
Relaterat
Jim Crow-lagar · Plessy v. Ferguson (Separate but equal) · Edmund Pettus Bridge · Rörelsen för marschen mot Washington · Frihetsånger ("Kumbaya" · "Keep Your Eyes on the Prize" · "Oh, Freedom" · "This Little Light of Mine" · "We Shall Not Be Moved" · "We Shall Overcome") · Upploppen i Watts · I populärkulturen (King Memorial)
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 30957801LCCN: n85022961ISNI: 0000 0000 6318 0353GND: 118662643SUDOC: 085789097BNF: cb161559644 (data)BIBSYS: 6018404NLA: 35018190ICCU: NAPV101580