Nikolaj Berdjajev

Nikolaj Berdjajev

Född	18 mars 1874 Kiev, Kejsardömet Ryssland
Död	24 mars 1948 (74 år) Clamart, Frankrike
Region	Rysk filosofi
Skola	Kristen existentialism ⋅ personalism
Intressen	Kreativitet, eskatologi, frihet
Influenser	Böhme, Serafim av Sarov, Kant, Baader, Chomjakov, Dostojevskij, Leontiev, Solovjov, Nietzsche, Frank, Hegel, Bulgakov, Sjestov
Influerat	Ellul, Huxley, Kroner, Marcel, Džalto, Maurin, Watts, Frank, Bulgakov, Ivan Devčić, Mortimer Adler

Nikolaj Aleksandrovitj Berdjajev (ryska: Николай Александрович Бердяев), född 18 mars 1874 (enl. n.s.; 6 mars enl. g.s.) i Kiev, död 24 mars 1948 i Clamart, var en rysk filosof.

Asteroiden 4184 Berdyayev är uppkallad efter honom.^[1]

Biografi

Berdjajev föddes i en aristokratisk familj och läste under tonåren verk av Hegel, Schopenhauer och Kant. 1894 inledde han studier vid Kievs universitet, där han anslöt sig till den revolutionära studentrörelsen och blev marxist. Berdjajevs revolutionära engagemang gjorde dock att han relegerades och dömdes till tre års förvisning i Vologda 1897.^[2] Efter att ha avtjänat sitt straff flyttade han 1904 till Sankt Petersburg. Samtidigt vände han sig gradvis bort från den ortodoxa marxismen, och försökte under inflytande av bland andra Vladimir Solovjov förena marxism med kristendom.^[3]

Efter oktoberrevolutionen 1917 var Berdjajev kritisk till bolsjevikerna, bland annat på grund av deras ateism, och 1919 grundade han en privat akademi, Moskvas fria akademi för andlig kultur. 1920 blev han professor i filosofi vid Moskvauniversitetet, men 1922 utvisades han ur Ryssland och gick i exil i Berlin, där han grundade en akademi för filosofi och religion. Året därpå flyttade Berdjajev vidare till Paris, där han levde under resten av sitt liv och kom att publicera sina mest betydande verk.

Filosofi

Berdjajev betraktade sig som religions-, moral- och historiefilosof. Han betraktade friheten och skapandet som sina filosofiska huvudteman. Han företräder en frihetsbaserad och eskatologiskt färgad kristen tro präglad av Fjodor Dostojevskij, som han betraktade som en av sina främsta andliga inspirationskällor. Andra bestämningar av hans ideal är en personalistisk och frihetlig socialism. Han står också existentialismen och mysticismen nära.^[3] Berdjajevs tänkande bär dock en odiskutabel särprägel som gör det svårt att placera honom i några enkla kategorier. Berdjajev stod också i sin samtid utanför alla kollektiva strömningar; något som man kan finna väl dokumenterat i hans självbiografi Vägar till självkännedom.^[4]

Bibliografi (urval)

Vägar till självkännedom
Historiens mening
Om Dostojevskij
Den ryska idén
Slavery and freedom
The beginning and the end
Towards a new epoch
The fate of man in the modern world
The Destiny of man
The meaning of creative act
The divine and the human
Spirit and reality
Truth and revelation
Solitude and society
The origin of russian communism

Källor

Svensk uppslagsbok. Malmö 1939.
Nordin, Svante (2011). Filosoferna: det västerländska tänkandet sedan år 1900. Stockholm: Atlantis. ISBN 978-91-7353-480-2

Noter

^ ”Minor Planet Center 4184 Berdyayev” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4184. Läst 17 september 2023.
^ Nordin 2011, s. 362.
^ [a b] Nordin 2011, s. 363.
^ ”Nicolas Berdyaev – Self-Knowledge: An Essay in Autobiography”. Booktopia. https://www.booktopia.com.au/self-knowledge-nicolas-berdyaev/book/9781597312585.html. Läst 5 maj 2022.

Vidare läsning

Stolpe, Sven (1983). Nikolaj Berdjajev. Borås: Norma. ISBN 91-85846-40-6
Rönnbäck, Ivar (2006). Nikolaj Berdjajev: om andlig utveckling och globala överlevnadsfrågor. Umeå: WFP – World Future Press. ISBN 9163180200