Pauli Murray

Pauli Murray
Kvinna i glasögon vid ett skrivbord. Ett kors i bakgrunden.
Pauli Murray
FöddAnna Pauline Murray
20 november 1910
Baltimore, Maryland
Död1 juli 1985 (74 år)
Pittsburgh, Pennsylvania
NationalitetAmerikansk
Yrke/uppdragMedborgarrättsaktivist, aktivist för kvinnors rättigheter, advokat, präst och författare.

Anna Pauline "Pauli" Murray, född 20 november 1910 i Baltimore, Maryland, död 1 juli 1985 i Pittsburgh, Pennsylvania, var en amerikansk medborgarrättsaktivist, aktivist för kvinnors rättigheter, advokat, präst, socialist, poet och författare.

Biografi

Murrays mor Agnes Murray dog av hjärnblödning 1914. Hennes far William Murray var lärare, men sjuk i tyfoidfeber. Han mördades av en vakt på Crownsville State Hospital 1923.[1] Murray uppfostrades mestadels av sina morföräldrar i Durham, North Carolina. Vid 16 års ålder flyttade hon till New York för att studera vid Hunter College. Hon tog examen 1933.

År 1940 arresterades Murray med en vän för att de, inspirerade av Gandhi, brutit mot segregationslagar i Virginia[2].

Hon studerade juridik vid Howard University. Den sexism som hon mötte där kallade hon för "Jane Crow", en hänvisning till Jim Crow-lagarna. Murray var bäst i sin klass,[3] men hon fick inte forska vidare på Harvard University på grund av sitt kön. Hon tog en magisterexamen i juridik vid University of California, Berkeley, och år 1965 tog hon en doktorsexamen vid Yale Law School.

Som advokat arbetade Murray för medborgerliga rättigheter och kvinnors rättigheter. Hon engagerade sig i den socialistiska organisationen Workers Defense League. Murray var anställd på Ghana School of Law, Benedict College, och Brandeis University. Tillsammans med bland andra Betty Friedan grundade hon National Organization for Women.[3]

Thurgood Marshall från NAACP kallade Murrays bok, States' Laws on Race and Color för medborgarrättsrörelsens "bibel".[4]

1973 började Murray istället att engagera sig i Episkopalkyrkan, där hon blev präst 1977.[5] Hon hörde till den första generationen kvinnliga präster.

Murray brottades hela livet med sin sexuella identitet och könsidentitet.[6] Hon hade i tonåren ett kort äktenskap med en man och efter det flera relationer med kvinnor. I sina yngre år uppträdde hon ibland som pojke, och när hon arresterades 1940 kallade hon sig för Oliver. Hon övervägde ett tag kirurgi för att se om hon hade manliga könsorgan.[7]

Källor

  1. ^ ”Biography | Pauli Murray Project” (på engelska). paulimurrayproject.org. Arkiverad från originalet den 6 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170506204630/http://paulimurrayproject.org/pauli-murray/biography/. Läst 29 april 2018. 
  2. ^ ”The 'Black, Queer, Feminist' Legal Trailblazer You've Never Heard Of” (på engelska). NPR.org. https://www.npr.org/sections/codeswitch/2015/02/19/387200033/the-black-queer-feminist-legal-trailblazer-youve-never-heard-of. Läst 29 april 2018. 
  3. ^ [a b] Schulz, Kathryn (10 april 2017). ”The Many Lives of Pauli Murray” (på engelska). The New Yorker. ISSN 0028-792X. https://www.newyorker.com/magazine/2017/04/17/the-many-lives-of-pauli-murray. Läst 29 april 2018. 
  4. ^ Edelman, Marian Wright (10 november 2017). ”Pauli Murray's Song Of Hope” (på amerikansk engelska). Huffington Post. https://www.huffingtonpost.com/entry/pauli-murrays-song-of-hope_us_5a0622f3e4b0ee8ec3694164. Läst 29 april 2018. 
  5. ^ ”DR. PAULI MURRAY, EPISCOPAL PRIEST” (på engelska). https://www.nytimes.com/1985/07/04/us/dr-pauli-murray-episcopal-priest.html. Läst 29 april 2018. 
  6. ^ Tucker, Karen Iris (19 april 2017). ”Meet Pauli Murray, a Gender-Variant Pioneer for Equal Protection Under the Law” (på amerikansk engelska). Slate. ISSN 1091-2339. http://www.slate.com/blogs/outward/2017/04/19/jane_crow_the_life_of_pauli_murray_reviewed.html. Läst 29 april 2018. 
  7. ^ ”Black, queer, feminist, erased from history: Meet the most important legal scholar you’ve likel...” (på amerikansk engelska). Salon. 18 februari 2015. https://www.salon.com/2015/02/18/black_queer_feminist_erased_from_history_meet_the_most_important_legal_scholar_youve_likely_never_heard_of/. Läst 29 april 2018. 
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 9876288LCCN: n50034273ISNI: 0000 0001 0868 6594GND: 123972574SUDOC: 029324076BNF: cb12097472z (data)BIBSYS: 7044268NLA: 35370174NKC: mzk2017973191CiNii: DA08074317