Sigrid Elmblad
| Sigrid Elmblad | |
 | |
| Född | 28 maj 1860[1] Maria Magdalena församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 23 maj 1926[1] (65 år) Hedvig Eleonora församling[1], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[2] kartor |
| Andra namn | Toivo |
| Medborgare i | Sverige[3] |
| Sysselsättning | Författare[1], översättare[1], journalist |
| Make | Johannes Elmblad[1] |
| Barn | Saga Walli (f. 1891) |
| Föräldrar | Abraham Pettersson |
| Redigera Wikidata | |
Sigrid Agneta Sofia Elmblad, född Pettersson 28 maj 1860 i Stockholm, död där 23 maj 1926, var en svensk författare, journalist och översättare med signaturen Toivo.
Biografi
Elmblad var dotter till Abraham Raphael Ulric Pettersson (1824–1866) och Elma Edvina Rosalie (Rosa) af Heurlin.[4] Fadern var arkitekt vid Överintendentsämbetet och tillhörde Karl XV:s intima umgängeskrets, farfadern var Abraham Zacharias Pettersson, som var sonson till Abraham Pettersson. Den musikaliska modern var dotter till finska titulära statsrådet Carl Edvard af Heurlin.[4][5]
Sigrid Elmblad fick privatundervisning i hemmet och hon gifte sig 1888 med operasångaren Johannes Elmblad (1853–1910); makarna fick två barn. Hon var bosatt i Stockholm, men från 1888 vistades hon och mannen utomlands i flera år.
I början av 1880-talet började hennes dikter publiceras i olika litterära kalendrar och 1885 utkom diktsamlingen Vind för våg. Vid decenniets mitt började hon medarbeta i Dagens Nyheter och var även redaktionssekreterare i Svenska Familj-Journalen.
Hon var medlem i sällskapet Nya Idun från dess bildande och träffade där ledande personligheter inom kvinnorörelsen. Då hennes man var operasångare följde hon honom till olika platser i Europa, framför allt Bayreuth. Hon skildrade europeiskt musikliv i essäer i tidskrifterna Hertha och Ord och bild. Hennes intresse för Richard Wagner resulterade i att hon översatte hela operasviten Nibelungens ring samt operorna Mästersångarna i Nürnberg och Parsifal till svenska.
Kring sekelskiftet bodde makarna i Sverige men var 1903–1906 åter på resor. Maken insjuknade och dog 1910. Därefter ägnade sig Elmblad åt översättningar, skrev sagoböcker och medarbetade i flera olika tidningar och tidskrifter. År 1920 skrev hon en biografi över Jenny Lind. Sedan hon återvänt till Sverige blev hon åter aktiv i sällskapet Nya Idun och var dess sekreterare 1912–1918 och ordförande 1918–1921.
Hon skrev den svenska texten till Santa Lucia.
Bibliografi
Skönlitteratur
- Vind för våg: dikter och skisser. Stockholm: Svenska familj-journalen. 1885. Libris 1503638
- Mot sin lycka: berättelse. Iduns romanbibliotek ; 15. Stockholm: Idun. 1897. Libris 2289539
- Fru grefvinnan: berättelse. Iduns romanbibliotek ; 29. Stockholm: Idun. 1902. Libris 2289543
- Dröm och längtan: dikter. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1928. Libris 1329407
För barn och ungdom
- Ljusa skyar: sagor och berättelser. Stockholm: Sv. Familj-journ. 1886. Libris 1625502 - Med 32 illustrationer av Jenny Nyström.
- Sommarby och vinterskär. Stockholm: Skoglund. 1907. Libris 1612949 - Bilder av Lotten Rönquist.
- Vi små i en vrå: samlade sagor i urval. Stockholm: Svithiod. 1910. Libris 1612950
- Rosengull. 1912 : saga. Stockholm: Folkskolans barntidning. 1912. Libris 11904824 - Med illustrationer av Aina Stenberg-Masolle.
- Ormkungen och andra sagor. Barnbiblioteket Saga, 99-0448970-X ; 83. Stockholm: Svensk läraretidning. 1921. Libris 1469840
- En fågel sjöng: samlade sagor i original och bearbetning. Uppsala. 1922. Libris 1221108
- Jag-ska-bara-landet. Göteborg: Melin. 1925. Libris 1472000 - Teckningar av Saga Walli.
Varia
- Emil Sjögren in memoriam. Stockholm: C.A.V. Lundholm. 1918. Libris 1658508 - Med bidrag av författaren.
- Jenny Lind: en livsstudie. Svenska kvinnor, 99-1307890-3 ; 1. Uppsala: Lindblad. 1920. Libris 1256113
- Hans Sachs.. Stockholm. 1914. Libris 2993091
Referenser
- Heggestad, Eva (1991). Fången och fri: 1880-talets svenska kvinnliga författare om hemmet, yrkeslivet och konstnärskapet. Uppsala: Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ. Libris 7746142. ISBN 91-85178-19-5
- Birgitta Lager: Sigrid Agneta Sofia Elmblad i Svenskt biografiskt lexikon (1950)
Noter
- ^ [a b c d e f g] Sigrid Agneta Sofia Elmblad, läst: 3 juli 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Elmblad, SIGRID AUGUSTA SOFIA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 6 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Birgitta Lager: Sigrid Agneta Sofia Elmblad i Svenskt biografiskt lexikon (1950)
- ^ Heurlin är en finländsk gren som utgrenat sig till adliga ätten af Heurlin.
Vidare läsning
- Sigrid Elmblad i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Externa länkar
Wikisource har verk av eller om Sigrid Elmblad.Originalverk- "Sigrid Elmblad, 1860–1926", av Stefan Johansson och Staffan Vahlquist i Svenskt översättarlexikon
- http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1892/pdf/1892_37.pdf
|
