Sparkonto

Sparkonto är en typ av bankkonto med högre sparränta än ett transaktionskonto.

Sparkonton används främst för att göra insättningar och uttag av mindre regelbunden natur och banker erbjuder ofta bättre räntevillkor på sparkonton för att attrahera och behålla insatta medel på kontot.^[1] Ett sparkonto kan i allmänhet inte anslutas till särskilda tjänster för att utföra olika typer av transaktioner utan där är endast vanliga insättningar och uttag, eller överföring till annat konto möjligt. På sparkonto kan det även finnas begränsningar exempelvis i antalet uttag som man får göra utan kostnad, där kostnaden antingen kan vara en avgift eller ett ränteavdrag.

Sparkonton på nätet

Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Vissa finansiella institutioner erbjuder enbart sparkonton på nätet. De brukar ge högre räntor och har ibland även högre säkerhetsbegränsningar, så som insättningsgaranti.^[2] Möjlighet till sparande online har skapat större tillgänglighet av offshore-ekonomi för den bredare allmänheten.

Kritik

Svenska banker, då främst de fyra storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, har fått stor kritik för att ha låga sparräntor i förhållande till inlåningsränta banker mellan samt bolånsränta till konsument.^[3] Bankerna använder oftast de pengar som placerats på sparkonton för att kunna täcka upp likviditet hos företaget och för att kunna låna ut mer pengar till bland annat bolån. Skillnaden mellan sparräntan och bolåneräntan är en del bankens totala resultat, detta innebär att bankerna som ger nästintill ingen sparränta samtidigt som de höjer låneräntan tjänar på kundernas sparande. Kritiken har då varit att bankerna snabbt följer riksbankens räntesänkningar på sparkontona, när riksbanken sedan höjer styrräntan gör de inte samma höjningar som de gör för bolåneräntan.^[3]^[4]^[5] Låga sparräntor blir ett dilemma för spararna om räntan är lägre än inflationen, då sparandet innebär att pengarna har förlorat en del av sitt värde, för att spararen ska ha ett reellt sparande behöver sparräntan alltså vara högre än inflationen.^[6]

Referenser

^ ”Sparkonto”. OG group. 15 april 2012. http://www.alltomspara.se/sparkonto. Läst 8 maj 2012.
^ ”Amy Fontinelle. Bankverksamhet: Sparande konton 101: Sparkontot med högst ränta 2023”. https://finansvalp.se/sparkonto/. Läst 24 februari 2023.
^ [a b] ”Banker lånar nästan gratis”. Göteborgs-Posten. 15 mars 2012. https://www.gp.se/ekonomi/banker-l%C3%A5nar-n%C3%A4stan-gratis-1.703703. Läst 31 maj 2012.
^ ”Borg kritiserar bankernas låga sparräntor”. Sveriges Radio. 12 mars 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5011119. Läst 1 juni 2012.
^ ”Hushållen har förlorat över 50 miljarder på dåliga bankkonton de senaste fem åren”. SBAB Bank. 30 maj 2012. Arkiverad från originalet den 10 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120610005924/https://www.sbab.se/2/privat/guider/konjunktur__rantor/snabbkommentaren.html. Läst 1 juni 2012.
^ ”Renässans för bankboken”. Svenska Dagbladet. 11 juni 2012. http://www.svd.se/naringsliv/investera/renassans-for-bankboken_7267407.svd. Läst 11 juni 2012.