Stora palatset i Konstantinopel

Kejsardistriktet i Konstantinopel, med Stora palatset, hippodromen och Hagia Sofia; kvarvarande byggnader och ruiner är utmärkta i svart

Stora palatset (grekiska: Μέγα Παλάτιον Méga Palátion) var ett palatskomplex i Konstantinopel. Det var huvudsakligt säte för de bysantinska kejsarna från stadens grundande år 330 till 1081 och centrum för Bysantinska rikets administration. Palatset förstördes i Nikaupproret 532 men återuppbyggdes omedelbart och utökades av Justinianus I.

På 1000-talet började kejsarna att föredra Blachernaipalatset som bostad men fortsatte att använda Stora palatset för administrativt och ceremoniellt bruk. Palatset plundrades 1204 under fjärde korståget. Under Latinska riket fortsatte palatset att användas men förföll gradvis på grund av bristande resurser. När Mehmet II erövrade Konstantinopel var palatset redan övergivet och i sönderfall.[1]

Av palatskomplexet kvarstår endast ett fåtal ruiner. På 1930-talet grävdes ett antal bysantinska mosaiker från palatsområdet fram och blev grunden för ett mosaikmuseum, Büyük Saray Mozaikleri Müzesi.[2]

  • Golvmosaik från det Stora palatset
    Golvmosaik från det Stora palatset

Källor

  1. ^ Freely, John (2000) (på engelska). The companion guide to Istanbul and around the Marmara. Woodbridge, Suffolk: Companion guides. sid. 95–96. ISBN 1-900639-31-9. https://books.google.se/books?id=gxwB5fQeMWIC&pg=PA95 
  2. ^ Murphy, Leeann (2014) (på engelska). Istanbul & the Turkish coast. Berkeley, Kalifornien: Avalon travel publishing. ISBN 9781612386133. https://books.google.se/books?id=ZXUQBwAAQBAJ&pg=PT85 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Stora palatset i Konstantinopel.
    Bilder & media