Talysj är ett nordvästiranskt språk som talas i de norra delarna av de iranska provinserna Gilan och Ardabil, samt i de södra delarna av Azerbajdzjan. Historiskt kan språket och talysjerna spåras tillbaka genom den medeliranska perioden till det mediska språket. Språket har en mängd dialekter, som vanligtvis delas upp i tre grupper: norra (i Azerbajdjan och Iran), centrala (Iran) och södra (Iran). Uppskattningarna för antalet talysjtalare varierar, men trovärdiga uppskattningar rör sig mellan en halv till en miljon. Talysj är delvis, men inte helt, ömsesidigt begripligt med persiska. Talysj klassificeras som "sårbart" av Unescos Atlas of the World's Languages in Danger.[1]
Historia
Bakgrunden till namnet talysj är oklar, men sannolikt gammal. Folkets namn anges i tidiga arabiska källor som al-Taylasân och i persiska som tâlišân och tavâliš, som är pluralformer av tâliš. Den norra talysjvarianten (i Azerbajdjan) var historiskt känd som tâlish-i guštâsbi. Talysj har historiskt onmämns tillsammans med Gilan eller Muganslätten. Hamdallah Mostowfi skrev att det språk som täckte den kaspiska gränsregionen mellan Gilan och Shivan var ett pahlavispråk relaterat till språket i Gilan.[2] Det har även spekulerats i att fornazariskan kan ha varit en föregångare både till talysj och tat. B.V. Miller lade 1953 fram hypotesen att azariskan i Ardabil, som återfinns i Safi-ad-din Ardabilis verk, var en form av talysj, vilket stöddes av W.B. Henning.[3][4]
Geografisk utbredning
I Iran finns sex städer där talysj talas: Masal, Rezvanshar, Talesh, Fouman, Shaft and Masoleh, men bara Masal och Masoleh är enspråkigt talysjtalande.[källa behövs] I övriga städer talas utöver talysjiska även gilaki och azerbajdzjanska. I Azerbajdzjan talas talysj i åtta städer: Astara (79%), Lerik (49%), Lenkoran (35%), Masalli (30%), Belasuvar (24%), Nefchala (13%), Calilabad (9%) och Yardimli (4%).[5] Talysj har påverkats av sin närhet till talare av gilaki, azerbajdzjanska och persiska. I söder bor talysjer och gilaker sida vid sida, medan azerbajdzjanska har trängt ut talysj i norra Gilan, efter en migration av turkspråkstalande personer, medan folk runt Lavandil har behållit språket. Mellan Lisar och Hashtpar bor azerbajdzjansk- och talysjtalande personer sida vid sida, där det sistnämnda först och främst talas i mindre byar. Talysj i Azerbajdzjan är något mindre påverkat av ryskan och azerbajdzjanska än talysj i Iran är påverkat av persiskan.[6]
Fonologi och skrift
Vokalsystemet i talysj är större än i standardpersiskan. De främsta skillnaderna är den främre vokalen ü i de centrala och norra dialekterna, samt den centrala voaklen ə.[4] År 1929 skapades ett latinskt alfabet för talysj i Sovjetunionen. Det kom att ersättas av ett kyrilliskt 1938, som dock aldrig fick större spridning. Senare har ett persiskt och ett latinskt kommit att användas i Iran respektive Azerbajdzjan.
Talysj är (precis som svenskan) ett subjekt–objekt–verb-språk. I vissa situationer hängs kasusmarköreni eller e på nominalfrasen i ackusativ. Det finns ingen bestämd artikel; den obestämda artikeln är i. Plural markeras genom suffixenun eller ēn, eller yēn för substantiv som slutar med en vokal. Till skillnad från persiskan kommer substantivet för bestämningen, till exempel "maryami kitav" ("Marys bok"). Liksom de flesta andra iranska dialekter finns det två böjningsformer, subjekt och objekt.
Pronomen
Talysj kan välja att uttrycka person genom verbformen, vilket betyder att personliga pronomen inte krävs om de står som subjekt (till exempel jag, hon, han). För första person singularis används både az och men. Personsuffix läggs inte till stammen för men.[4] Exempel:
men xanda. (Jag läser.), az bexun-em (Borde jag läsa ...)
men daxun! (Ring mig!), az-daxun-em (Borde jag ringa ...)
Det finns tre prefix i talysj som läggs till för att skapa possessiva pronomen: če/ča, eš/še och ča-y, ča/čai.
Det finns fyra kasus i talysj: nominativ, genitiv, ackusativ och ergativ. Ackusativ används för att skilja indirekt objekt från direkt objekt. Dessa kasus är ursprungligen egentligen partiklar, liknande persiska prepositioner som râ.
^”Talysj”. UNESCO Interactive Atlas of the World’s Languages in Danger. http://www.unesco.org/culture/languages-atlas/en/atlasmap/language-id-1515.html. Läst 30 maj 2011.
^Mostowfi, Hamdallah (1957). نزهةالقلوب، به كوشش محمد دبیرسیاقی. Tahuri
^Henning, W.B. (1954). ”The Ancient Language of Azerbaijan”. Transactions of the Philological Society: sid. 157–177.
^ [a b c d e f g] Asatrian, Garnik & Borijan, Habib (2005). ”Talish and the Talishis (The State of Research)”. Iran and the Caucasus 9 (1): sid. 43–72. Läst 30 maj 2011.