Terraformering

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras.
Motivering: Flera stycken saknar källhänvisningar helt (2013-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Terraformering av Mars i fyra stadier av utveckling.

Terraformering är ett förslag som innebär att människan skall göra aktiva ingrepp i någon eller några av de faktorer som påverkar förutsättningarna för bildandet av en atmosfär på en planet, måne eller annan himlakropp med avsikten att göra den mer lik jorden. Vanligtvis är det biosfären som behöver göras mer tempererad och syrerik.

Terraformering av Mars

Hur Mars kan se ut efter en terraformning.

Mars är den planet i solsystemet som mest liknar jorden, vilket gör att Mars (troligen) är den planet som är lättast att terraformera.[1] Det finns teorier om att Mars en gång hade en mer jordliknande miljö tidigt i sin historia, med en tjockare atmosfär och rikligt med vatten som förlorades under loppet av hundratals miljoner år.[2]

Terraformering av Mars handlar om en (än så länge) fiktiv metod att göra Mars beboelig för människor, växter och djur genom att förändra Mars atmosfär. Till exempel skulle ett stort utsläpp av växthusgaser användas för att höja temperaturen på planetens yta genom att absorbera en större del av solvärmen. Ett av de större problemen med teorin är Mars avsaknad av en magnetosfär som behövs för att styra bort farlig joniserande strålning från solen. En höjning av temperaturen får troligtvis som bieffekt att isen vid polerna smälter och ger därmed en möjlighet för så kallade extremofiler att klara sig på planetens yta. Dessa kan sedan påskynda en fortsatt utveckling av bildandet av en skyddande atmosfär och i förlängningen en fungerande biosfär.

Spegelreflektion av solljus

Det första steget blir att placera speglar i omloppsbana runt Mars. Speglarna skulle vara gjorda av material från Mars månar (Phobos och Deimos). Speglarna ska reflektera solljus som smälter isen vid polerna. Det skulle frigöra en stor mängd koldioxid som skulle bygga på Mars atmosfär och det skulle göra att inte all värme försvann från Mars när solen går ner.

Vatten

När det mesta av all is smält så skulle det bli så mycket vatten på Mars att det knappt blev något land kvar. Man kan därefter plantera växter på Mars som bildar syre till atmosfären.

Vegetation

När vattnet är skapat är det bara vegetationen kvar innan terraformeringen är lyckad. Eftersom Mars är en helt annan miljö än jorden så kanske inte alla jordiska växter kan leva på Mars. Man skulle då få testa och experimentera i ett laboratorium på jorden tills man har kommit fram till en växt som skulle kunna leva på Mars. Man skulle då kunna plantera hela skogar på Mars och bilda ett vädersystem. När vegetationen var klar skulle det finnas vatten, växter och syre och då skulle människor kunna flytta till Mars.

Terraformering av Venus

En vision om hur Venus skulle kunna se ut efter en terraformering.

För att Venus ska kunna terraformeras måste man reducera värmen på planetens yta. Rent teoretiskt skulle det kunna uppnås med hjälp av stora speglar som reflekterar en del av solstrålningen som annars skulle nå planeten eller genom en ändrad sammansättning av planetens atmosfär. Terraformeringen av Venus är antagligen svårare än att terraformera Mars.

Terraformering av andra himlakroppar i solsystemet

En vision om hur månen skulle kunna se ut efter en terraformering.

Andra möjliga kandidater för terraformering är:

Men de flesta av dessa himlakroppar har för lite massa och gravitation för att hålla en atmosfär på obestämd tid (även om det kan vara möjligt, men det är inte helt säkert, att en atmosfär skulle förbli under tiotusentals år eller fyllas på efter behov). Dessutom, bortsett från månen och Merkurius, skulle de flesta av dessa himlakroppar vara så långt borta från solen att det skulle vara mycket svårare än ens Mars att tillsätta tillräckligt med värme. Terraformering av Merkurius skulle presentera olika utmaningar, men i vissa avseenden skulle vara lättare än att terraformera Venus. Möjligheten att terraformera Merkurius poler lagts fram, utan att diskuterats. Att terraformera Saturnus måne Titan har flera unika fördelar, såsom ett atmosfärstryck som liknar jorden och ett överflöd av kväve och fruset vatten. Jupiters månar Europa, Ganymedes och Callisto har också ett överflöd av vattenis.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Read and Lewis 2004, p.16; Kargel 2004, pp. 185–6.
  2. ^ Kargel 2004, 99ff
  3. ^ Brody, Dave (2005). Terraforming: Human Destiny or Hubris?. Ad Astra (National Space Society). Spring 2005. Accessed 2012-09-19. [ej i angiven källa]
  4. ^ ScienceDaily (2001, Mar. 29). Jupiter Radiation Belts Harsher Than Expected.
  5. ^ ”Humans on Europa: A Plan for Colonies on the Icy Moon”. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2001. https://web.archive.org/web/20010814072353/http://www.space.com/missionlaunches/missions/europa_colonies_010606-1.html. Läst 28 april 2006. 

Externa länkar

  • Wiktionary har ett uppslag om terra.
    Ordbok
  • Wiktionary har ett uppslag om formering.
    Ordbok
  • Wikimedia Commons har media som rör terraformering.
  • Mars 2.0, artikel i Forskning & Framsteg nr 6 2004
v  r
Venus
Geografi
Atmosfär · Berg · Kratrar · Slätter · Vulkaner
Utforskning
Historiska
och nutida
Akatsuki · Bepicolombo  · Cassini-Huygens · Galileo · IKAROS · Magellan · Marinerprogrammet · MESSENGER · Pioneerprogrammet · Vegaprogrammet · Veneraprogrammet · Venus Express · Zondprogrammet
Framtida
Astronomi
Transit
Merkurius
Måne
Neith
Andra ämnen
Venuskorsande asteroider · Venus i fiktion · VEEGA
Solsystemet
v  r
Mars
Areografi
Allmänt
Albedoformationer Atmosfär Kanaler Klimat Vatten Liv North Polar Basin Kaosterräng
Regioner
Cydonia Planum Boreum Planum Australe Cerberus-hemisfären Vastitas Borealis Iani Chaos Kvadranter Tharsis Ultimi Scopuli Eridaniasjön Olympia Undae Elysium Planitia Arabia Terra
Alba Mons Albor Tholus Arsia Mons Ascraeus Mons Biblis Tholus Elysium Mons Hecates Tholus Olympus Mons Pavonis Mons Syrtis Major Planum Tharsis Tharsis Montes
Catenae North Polar Basin Hellas Planitia Argyre Planitia Schiaparelli Gusev Eberswalde Bonneville Eagle Endeavour Endurance Erebus Victoria Gale Galle Ibragimov Santa Maria Jezero
Areologi
Karbonater Sfäruliter Gejsrar Swiss cheese
Mars som sett genom Rymdteleskopet Hubble.
Månar
Phobos Deimos Upptäckt
Utforskning
Historiska
och nutida
Fobosprogrammet Marsprogrammet Marinerprogrammet Vikingprogrammet (Viking 1 Viking 2) Mars Observer Mars Pathfinder Mars Climate Orbiter Mars Polar Lander Deep Space 2 Mars Scout Program (Phoenix MAVEN) Mars Odyssey Mars Express (Beagle 2) Mars Exploration Rover Mission (Spirit Opportunity) Mars Global Surveyor Mars Reconnaissance Orbiter Curiosity Fobos-Grunt Yinghuo 1 Mangalyaan ExoMars Trace Gas Orbiter (Schiaparelli) Insight Al Amal Marslandning Artificiella objekt på Mars Tianwen 1 (Zhurong) Mars 2020 (Perseverance Ingenuity)
Framtida
Observation
Utforskningen av Mars historia Martianska kanaler
Astronomi
Förmörkelser
Solförmörkelser på Mars
Transit
Deimos Phobos Jorden Merkurius Venus
Marsmeteoriter
Marsmeteorit ALH84001 Chassigny Kaidun Shergotty Nakhla
Andra ämnen
Marskorsande asteroider Mars trojaner Dariankalendern Tid på Mars Mars Society Flashline Mars Arctic Research Station Haughton–Mars Project Mars to Stay Mars flagga Mars i fiktion Marshavshypotesen Caves of Mars Project
Solsystemet