Vetenskapsåret 1829

Vetenskapsåret 1829
1828  · 1829  · 1830
Humaniora och kultur
Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Krig
Teknik och vetenskap
Vetenskap

Händelser

  • Vid tävlingarna i Rainhill, 6 oktober, vinner George Stephensons lokomotiv Rocket över bland andra John Ericssons Novelty
  • Gaspard-Gustave Coriolis formulerar de moderna definitionerna på arbete och rörelseenergi.
  • Nikolaj Lobatjevskij publicerar ett arbete om hyperbolisk icke-euklidisk geometri.
  • Jules Desnoyers ger namn åt den geologiska perioden kvartär.
  • Philippe-Charles Schmerling upptäcker fossil av neandertalmänniskan, delar av ett skallen av ett litet barn.
  • William Austin Burt får patent på den första skrivmaskinen.
  • Louis Braille uppfinner upphöjt eller relieftryck, som gör det möjligt för blinda att känna av tryckta bilder.

Pristagare

  • Copleymedaljen: ej utdelad.
  • Royal Medal: Eilhard Mitscherlich och Charles Bell.

Födda

  • 2 februari – Alfred Brehm (död 1884), tysk zoolog.
  • 7 september – Friedrich August Kekulé von Stradonitz (död 1896), tysk organisk kemist.
  • 30 september
    • Joseph Wolstenholme (död 1891), brittisk matematiker.
    • Franz Reuleaux (död 1905), tysk maskiningenjör och rektor för Tekniska högskolan i Berlin.

Avlidna

  • 6 april – Niels Henrik Abel (född 1802), norsk matematiker.
  • 10 maj – Thomas Young (född 1773), brittisk mångsidig naturforskare.
  • 29 maj – Humphry Davy (född 1778), brittisk kemist.
  • 14 november – Louis Nicolas Vauquelin (född 1763), fransk apotekare och kemist.
  • 28 december – Jean-Baptiste Lamarck (född 1744), fransk biolog.
  • Okänt datum - Huang Lü (född 1769), kinesisk optiker.