Albert Claude

Albert Claude Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1974
Albert Claude (1974)
Född24 augusti 1898[1][2], 21 augusti 1899[3], 23 augusti 1898[4] ​eller ​24 augusti 1899[5]
Neufchâteau, Belgien, Belgien
Död22 maj 1983[1][2][3]
Bryssel[1][2][3]
Medborgare iBelgien[2] och USA[2]
Utbildad vidUniversitetet i Liège[5]
SysselsättningBiolog[5], biokemist, kemist, universitetslärare, akademiker, läkare, cytolog[2]
Befattning
Professor
ArbetsgivareRockefeller University[2]
Université libre de Bruxelles[2]
MakaJulia Gilder
Utmärkelser
British War Medal (1918)[5]
Louisa Gross Horwitz-priset (1970)[6]
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1974)[7][8]
Belgiens interallierade segermedalj 1914–1918[5]
Redigera Wikidata

Albert Claude, född 24 augusti 1899 i Neufchâteau, Belgien, död 22 maj 1983 i Brüssel, var en belgisk-amerikansk cellbiolog och läkare. År 1974 erhöll han Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med Christian de Duve och George E. Palade.

Biografi

Claude var son till Florentin Joseph Claude och Marie-Glaudice Watriquant Claude. Han var yngst av tre bröder och en syster. Hans far var Parisutbildad bagare och drev en bageributik. Claudes utbildning började i en grundskola i Longlier, hans födelseort. På grund av ekonomisk depression flyttade familjen 1907 till Athus, en välmående region med stålverk, där han gick i en tysktalande skola.

Vid första världskrigets utbrott blev han lärling vid ett stålverk och arbetade som industridesigner. Inspirerad av Winston Churchill, då brittisk krigsminister, gick han med i motståndsrörelsen och volontärarbetade i brittisk underrättelsetjänst där han tjänstgjorde under hela kriget. I slutet av kriget dekorerades han med Interallied Medal tillsammans med veteranstatus.[9] Som ett erkännande av sin tjänst beviljades han 1922 inskrivning vid universitetet i Liège i Belgien för att studera medicin utan den formella utbildning som krävdes för kursen. Han tog sin doktorsexamen i medicin 1928.[10]

Karriär

Claude fick resestipendium av belgiska regeringen för sin doktorsavhandling om transplantation av muscancer till råttor. Med detta arbetade han i sin postdoktorala forskning i Berlin under vintern 1928–1929, först vid Institut für Krebsforschung, och sedan vid Kaiser Wilhelm Institute for Biology, Dahlem, i professor Albert Fischers laboratorium för vävnadskultur. Tillbaka i Belgien fick han stipendium 1929 från Belgian American Educational Foundation för forskning i USA. Han ansökte till Rockefeller Institute (numera Rockefeller University) i New York, USA. Simon Flexner, då direktör, accepterade hans förslag om att arbeta med isolering och identifiering av Rous sarkomvirus. I september 1929 började han arbeta vid Rockefeller Institute.[10]

År 1930 utvecklade han tekniken för cellfraktion, genom vilken han upptäckte agenten för Rous sarkom, komponenter i cellorganeller som mitokondrier, kloroplast, endoplasmiskt retikulum, Golgiapparat, ribosom och lysosom. År 1938 identifierade och renade han för första gången komponenten i Rous sarkomvirus, orsaken för carcinom, som "ribose nucleoprotein" (så småningom kallad RNA). Han var den första som använde elektronmikroskop för att studera biologiska celler. Tidigare hade elektronmikroskop endast använts i fysisk forskning. Hans första elektronmikroskopiska studie var på strukturen hos mitokondrier 1945.[11][12][13][14] År 1945 publicerade han cellens första detaljerade struktur. Hans samlade verk etablerade cellernas komplexa funktionella och strukturella egenskaper.[15] Han fick amerikanskt medborgarskap 1941.[16]

Claude var föreståndare vid Jules Bordet Institute for Cancer Research and Treatment och Laboratoire de Biologie Cellulaire et Cancérologie i Louvain-la-Neuve. Han var professor vid Fria universitetet i Bryssel, universitetet i Louvain och Rockefeller University. För sina banbrytande arbeten fick han Louisa Gross Horwitz-priset 1970, tillsammans med George Palade och Keith Porter, Paul Ehrlich och Ludwig Darmstaedter-priset 1971, och Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1974 tillsammans med sin student George Palade och vännen Christian de Duve.[16]

Efter sin pensionering 1971 från fria universitetet i Bryssel och från direktörsposten för Institut Jules Bordet fortsatte Claude sin forskning vid universitetet i Louvain med sin samarbetspartner Dr. Emil Mrena, som beslutade att avgå 1977 på grund av minskande aktivitet i laboratoriet och flyttade till andra forskningsarbetet. Claude fortsatte sin forskning i avskildhet tills han dog av naturliga orsaker i sitt hem i Bryssel 1983, men han hade slutat besöka sitt eget laboratorium i Louvain redan 1976 på grund av sin svaga hälsa.[10]

Priser och utmärkelser

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Albert Claude, 10 maj 2021.

Noter

  1. ^ [a b c] Albert Claude : Facts, Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 12 februari 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h] Andrew Bell, Albert Claude, Encyclopædia Britannica : BELGIAN CYTOLOGIST, Encyclopædia Britannica, Inc., läst: 12 februari 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] NOTICE SUR ALBERT CLAUDE (på franska), Kungliga belgiska vetenskapsakademin, läs online, läst: 12 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Kungliga belgiska vetenskapsakademin (red.), Albert Claude, Biographie nationale de Belgique (på franska), no value, läst: 12 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e] Claude, Albert (1899-1983), cell biologist, American National Biography Online, 29 november 2017, 10.1093/ANB/9780198606697.ARTICLE.1202018, läst: 12 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ Horwitz Prize Awardees (på engelska), Columbiauniversitetet, Albert Claude, läs online, läst: 12 februari 2019.[källa från Wikidata]
  7. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1974 (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 12 februari 2019, ”for their discoveries concerning the structural and functional organization of the cell.”.[källa från Wikidata]
  8. ^ The Nobel Prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 12 februari 2019.[källa från Wikidata]
  9. ^ ”Albert Claude Biography (1898–1983)”. Advameg, Inc. http://www.faqs.org/health/bios/72/Albert-Claude.html. Läst 5 februari 2014. 
  10. ^ [a b c] ”Claude, Albert.”. Complete Dictionary of Scientific Biography. The Encyclopedia.com. http://www.encyclopedia.com/topic/Albert_Claude.aspx. Läst 5 februari 2014. 
  11. ^ Palade GE (1971). ”Albert Claude and the beginnings of biological electron microscopy”. The Journal of Cell Biology 50 (1): sid. 5d–19d. doi:10.1083/jcb.50.1.5d. PMID 19866787. 
  12. ^ Raju TN (1999). ”The Nobel chronicles. 1974: Albert Claude (1899-1983), George Emil Palade (b 1912), and Christian Réne de Duve (b 1917)”. The Lancet 354 (9185): sid. 1219. doi:10.1016/S0140-6736(05)75433-7. PMID 10513750. 
  13. ^ Gompel C (2006). ”Albert Claude, an exceptional man”. Bull Mem Acad R Med Belg 161 (10–12): sid. 543–55. PMID 17503730. 
  14. ^ Aitchison, J. D. (12 May 2003). ”Inventories to insights”. The Journal of Cell Biology 161 (3): sid. 465–469. doi:10.1083/jcb.200302041. PMID 12743099. 
  15. ^ Claude, Albert. ”Albert Claude – Biographical”. www.nobelprize.org. Nobel Media AB. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1974/claude-bio.html. Läst 4 februari 2014. 
  16. ^ [a b] Altman, Lawrence K. (24 maj 1984). ”DR. ALBERT CLAUDE DEAD AT 84; WON NOBEL PRIZE IN MEDICINE”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1983/05/24/obituaries/dr-albert-claude-dead-at-84-won-nobel-prize-in-medicine.html. Läst 4 februari 2014. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Albert Claude.
    Bilder & media
  • Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1974
  • Nobelprize.org, Albert Claude – självbiografi
  • His list of publications on the Institutional Repository of Université libre de Bruxelles
  • Biography at biography.com
  • Science Quotes by Albert Claude
  • Profile at Rockefeller University
v • r
Nobelpristagare i fysiologi eller medicin
1901–1925
von Behring (1901) · Ross (1902) · Ryberg Finsen (1903) · Pavlov (1904) · Koch (1905) · Golgi, Cajal (1906) · Laveran (1907) · Metjnikov, Ehrlich (1908) · Kocher (1909) · Kossel (1910) · Gullstrand (1911) · Carrel (1912) · Richet (1913) · Bárány (1914) · Inga priser utdelades 1915–1918. · Bordet (1919) · Krogh (1920) · Inget pris utdelades 1921. · Hill, Meyerhof (1922) · Banting, Macleod (1923) · Einthoven (1924) · Inget pris utdelades 1925.
1926–1950
Fibiger (1926) · Wagner-Jauregg (1927) · Nicolle (1928) · Eijkman, Hopkins (1929) · Landsteiner (1930) · Warburg (1931) · Sherrington, Adrian (1932) · Morgan (1933) · Whipple, Minot, Murphy (1934) · Spemann (1935) · Dale, Loewi (1936) · Szent-Györgyi (1937) · Heymans (1938) · Domagk (1939) · Inga priser utdelades 1940–1942. · Dam, Doisy (1943) · Erlanger, Gasser (1944) · Fleming, Chain, Florey (1945) · Muller (1946) · C. Cori, G. Cori, Houssay (1947) · Müller (1948) · Hess, Moniz (1949) · Kendall, Reichstein, Hench (1950)
1951–1975
Theiler (1951) · Waksman (1952) · Krebs, Lipmann (1953) · Enders, Weller, Robbins (1954) · Theorell (1955) · Cournand, Forssmann, Richards (1956) · Bovet (1957) · Beadle, Tatum, Lederberg (1958) · Ochoa, Kornberg (1959) · Burnet, Medawar (1960) · von Békésy (1961) · Crick, Watson, Wilkins (1962) · Eccles, Hodgkin, Huxley (1963) · Bloch, Lynen (1964) · Jacob, Lwoff, Monod (1965) · Rous, Huggins (1966) · Granit, Hartline, Wald (1967) · Holley, Khorana, Nirenberg (1968) · Delbrück, Hershey, Luria (1969) · Katz, von Euler, Axelrod (1970) · Sutherland (1971) · Edelman, Porter (1972) · von Frish, Lorenz, Tinbergen (1973) · Claude, de Duve, Palade (1974) · Baltimore, Dulbecco, Temin (1975)
1976–2000
Blumberg, Gajdusek (1976) · Guillemin, Schally, Yalow (1977) · Arber, Nathans, Smith (1978) · Cormack, Hounsfield (1979) · Benacerraf, Dausset, Snell (1980) · Sperry, Hubel, Wiesel (1981) · Bergström, Samuelsson, Vane (1982) · McClintock (1983) · Jerne, Köhler, Milstein (1984) · Brown, Goldstein (1985) · Cohen, Levi-Montalcini (1986) · Tonegawa (1987) · Black, Elion, Hitchings (1988) · Bishop, Varmus (1989) · Murray, Thomas (1990) · Neher, Sakmann (1991) · Fischer, Krebs (1992) · Roberts, Sharp (1993) · Gilman, Rodbell (1994) · Lewis, Nüsslein-Volhard, Wieschaus (1995) · Doherty, Zinkernagel (1996) · Prusiner (1997) · Furchgott, Ignarro, Murad (1998) · Blobel (1999) · Carlsson, Greengard, Kandel (2000)
Från 2001
Hartwell, Hunt, Nurse (2001) · Brenner, Horvitz, Sulston (2002) · Lauterbur, Mansfield (2003) · Axel, Buck (2004) · Marshall, Warren (2005) · Fire, Mello (2006) · Capecchi, Evans, Smithies (2007) · zur Hausen, Barré-Sinoussi, Montagnier (2008) · Blackburn, Greider, Szostak (2009) · Edwards (2010) · Beutler, Hoffmann, Steinman (2011) · Gurdon, Yamanaka (2012) · Rothman, Schekman, Südhof (2013) · O'Keefe, E. Moser, M-B. Moser (2014) · Campbell, Ōmura, Tu (2015) · Ohsumi (2016) · Hall, Rosbash, Young (2017) · Allison, Honjo (2018) · Kaelin, Ratcliffe, Semenza (2019) · Alter, Houghton, Rice (2020) · Julius, Patapoutian (2021) · Pääbo (2022) · Karikó, Weissman (2023)
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 84792306 • LCCN: n2009078795 • ISNI: 0000 0000 7907 0511 • GND: 1211930599 • Libris XL: 86lnnjss5nz4bz9 Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag. • SUDOC: 110571541 • BNF: cb109424871 (data) • NKC: nlk20000082170