Sydney Brenner

Sydney Brenner Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2002
Sydney Brenner 2008.
Född13 januari 1927
Germiston, Gauteng, Sydafrika
Död5 april 2019 (92 år)
Singapore
Medborgare iSydafrika och Storbritannien[1]
Utbildad vidExeter College
University of the Witwatersrand
King's College, Cambridge
Oxfords universitet, filosofie doktor
SysselsättningBiotekniker, universitetslärare, genetiker, biolog[2]
ArbetsgivareUniversitetet i Cambridge
University of California, Berkeley
Barn3
Utmärkelser
Se lista
Redigera Wikidata
Esther Lederberg, Gunther Stent, Sydney Brenner och Joshua Lederberg, 1965.

Sydney Brenner, född 13 januari 1927 i Germiston, Gauteng, Sydafrika, död 5 april 2019 i Singapore,[3][4] var en brittisk-sydafrikansk biolog och nobelpristagare i fysiologi eller medicin (2002).

Brenner tilldelades Nobelpriset för sina "upptäckter rörande genetisk reglering av organutveckling och programmerad celldöd" och delade priset med amerikanen H Robert Horvitz och sin landsman John E Sulston.

Brenner fick grundläggande utbildning vid University of the Witwatersrand i Sydafrika. Han tog sedan doktorsexamen vid Oxford University i England. 1979–1991 var han forskningschef vid olika institutioner i Cambridge i England. 1996 flyttade han till USA och blev år 2000 Distinguished Research Professor vid Salkinstitutet i La Jolla, Kalifornien, USA.

I människokroppen finns hundratals olika celltyper och alla härstammar från den befruktade äggcellen. Under fosterutvecklingen sker en mycket omfattande ökning av antalet celler, som specialiseras för att bilda kroppens olika vävnader och organ. Även i den vuxna individen nybildas dagligen stora mängder celler. Parallellt med denna celltillväxt förekommer, både hos foster och vuxna, celldöd som en normal process för att rätt antal celler i vävnaderna ska upprätthållas. Denna finstämda, kontrollerade eliminering av celler kallas programmerad celldöd.

Brenner införde rundmasken Caenorhabditis elegans som modellorganism där man i detalj kunde studera celldelningar och cellspecialiseringar från befruktad äggcell till vuxen individ.

Han tilldelades 1971 Albert Lasker Basic Medical Research Award.

Utmärkelser

  • William Bate Hardy-priset, 1969
  • Mendel Medal, 1970[5]
  • Gregor Mendel-medaljen, 1970[6]
  • Albert Lasker Basic Medical Research Award, 1971[7]
  • Royal Medal, 1974
  • Grand Prix Charles-Leopold Mayer, 1975
  • Novartis Medal and Prize, 1980
  • Sir Hans Krebs-medaljen, 1980
  • Feldberg Foundation, 1983
  • Rosenstielpriset, 1985[8]
  • Croonian Medal and Lecture, 1986
  • Louis Jeantet-priset i medicin, 1987[9]
  • Harvey-priset, 1987[10]
  • Genetics Society of America Medal, 1987
  • Kyotopriset för avancerad teknologi, 1990[11]
  • Gairdner Foundation International Award, 1991
  • Copleymedaljen, 1991[12]
  • Kung Faisals internationella pris i vetenskap, 1992
  • Bristol-Myers Squibb Award för framstående prestation inom neurovetenskaplig forskning, 1992[13]
  • Max Delbrück-medaljen, 1994
  • Albert Lasker Special Achievement Award, 2000[14]
  • Nobelpriset i fysiologi eller medicin, med H. Robert Horvitz och John E. Sulston, 2002[15][16]
  • Dan David-priset, 2002
  • March of Dimes Prize in Developmental Biology, 2002
  • Haldaneföreläsning vid John Innes Centre, 2003[17]
  • Hedersdoktor vid Portos universitet, 30 april 2003[18][19]
  • Mapungubwe-orden i guld, 2004
  • Balymedaljen, 2007
  • Hedersdoktor vid Universitat Pompeu Fabra, 2014[20][21]
  •  Stora ordensbandet av Uppgående solens orden, 2017
  • Kung Faisals internationella pris i medicin
  •  Storkorset av Henrik Sjöfararens orden[22]
  • Fellow of the Royal Society
  • Fellow of the Academy of Medical Sciences
  • Honorary member of the British Biophysical Society

[Redigera Wikidata]

Referenser

  1. ^ läs online, www.lemonde.fr .[källa från Wikidata]
  2. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ https://www.bbc.com/news/science-environment-47828986
  4. ^ ”Sydney Brenner, ‘father of the worm’ and decoder of DNA, dies at 92” (på amerikansk engelska). Asian Scientist Magazine | Science, technology and medical news updates from Asia. 5 april 2019. https://www.asianscientist.com/2019/04/topnews/sydney-brenner-nobel-laureate-dies-92-c-elegans-obituary/. Läst 5 april 2019. 
  5. ^ läs online, genetics.org.uk .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.leopoldina.org .[källa från Wikidata]
  7. ^ 1971 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.brandeis.edu .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.jeantet.ch .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, harveypz.net.technion.ac.il .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.kyotoprize.org .[källa från Wikidata]
  12. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  13. ^ GRANTS AND AWARDS PROGRAM FACT SHEET (på engelska), läs online, läst: 14 januari 2013.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, laskerfoundation.org .[källa från Wikidata]
  15. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2002, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  16. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  17. ^ The Haldane Lecture (på engelska), John Innes Centre, läs online.[källa från Wikidata]
  18. ^ Doutores Honoris Causa pela Universidade do Porto (på portugisiska), Portos universitet, läs online.[källa från Wikidata]
  19. ^ Universidade do Porto - Doutoramento Honoris Causa (på portugisiska), 30 april 2003, läs online.[källa från Wikidata]
  20. ^ Investiture ceremony of Professor Sydney Brenner as doctor honoris causa by UPF (på engelska), Universitat Pompeu Fabra, 31 mars 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, www.upf.edu .[källa från Wikidata]
  22. ^ Ordens Honoríficas Portuguesas, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Sydney Brenner.
    Bilder & media
  • Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2002
  • Nobelprize.org, Sydney Brenner - Självbiografi
v  r
Copleymedaljörer 1951–2000
David Keilin (1951) · Paul Dirac (1952) · Albert Kluyver (1953) · E.T. Whittaker (1954) · Ronald Fisher (1955) · Patrick M.S. Blackett (1956) · Howard Florey (1957) · John Edensor Littlewood (1958) · Frank Macfarlane Burnet (1959) · Harold Jeffreys (1960) · Hans Adolf Krebs (1961) · Cyril Norman Hinshelwood (1962) · Paul Fildes (1963) · Sydney Chapman (1964) · Alan Lloyd Hodgkin (1965) · William Lawrence Bragg (1966) · Bernard Katz (1967) · Tadeus Reichstein (1968) · Peter Medawar (1969) · Alexander R. Todd (1970) · Norman Pirie (1971) · Nevill Francis Mott (1972) · Andrew Huxley (1973) · W. V. D. Hodge (1974) · Francis Crick (1975) · Dorothy Hodgkin (1976) · Frederick Sanger (1977) · Robert Burns Woodward (1978) · Max Perutz (1979) · Derek Barton (1980) · Peter D. Mitchell (1981) · John Cornforth (1982) · Rodney Robert Porter (1983) · Subramanyan Chandrasekhar (1984) · Aaron Klug (1985) · Rudolf Peierls (1986) · Robin Hill (1987) · Michael Atiyah (1988) · César Milstein (1989) · Abdus Salam (1990) · Sydney Brenner (1991) · George Porter (1992) · James Watson (1993) · Frederick Charles Frank (1994) · Frank Fenner (1995) · Alan Cottrell (1996) · Hugh Huxley (1997) · James Lighthill (1998) · John Maynard Smith (1999) · Alan R. Battersby (2000)
1731–1750 · 1751–1800 · 1801–1850 · 1851–1900 · 1901–1950 · 1951–2000 · 2001–idag
v  r
Nobelpristagare i fysiologi eller medicin
1901–1925
von Behring (1901) · Ross (1902) · Ryberg Finsen (1903) · Pavlov (1904) · Koch (1905) · Golgi, Cajal (1906) · Laveran (1907) · Metjnikov, Ehrlich (1908) · Kocher (1909) · Kossel (1910) · Gullstrand (1911) · Carrel (1912) · Richet (1913) · Bárány (1914) · Inga priser utdelades 1915–1918. · Bordet (1919) · Krogh (1920) · Inget pris utdelades 1921. · Hill, Meyerhof (1922) · Banting, Macleod (1923) · Einthoven (1924) · Inget pris utdelades 1925.
1926–1950
Fibiger (1926) · Wagner-Jauregg (1927) · Nicolle (1928) · Eijkman, Hopkins (1929) · Landsteiner (1930) · Warburg (1931) · Sherrington, Adrian (1932) · Morgan (1933) · Whipple, Minot, Murphy (1934) · Spemann (1935) · Dale, Loewi (1936) · Szent-Györgyi (1937) · Heymans (1938) · Domagk (1939) · Inga priser utdelades 1940–1942. · Dam, Doisy (1943) · Erlanger, Gasser (1944) · Fleming, Chain, Florey (1945) · Muller (1946) · C. Cori, G. Cori, Houssay (1947) · Müller (1948) · Hess, Moniz (1949) · Kendall, Reichstein, Hench (1950)
1951–1975
Theiler (1951) · Waksman (1952) · Krebs, Lipmann (1953) · Enders, Weller, Robbins (1954) · Theorell (1955) · Cournand, Forssmann, Richards (1956) · Bovet (1957) · Beadle, Tatum, Lederberg (1958) · Ochoa, Kornberg (1959) · Burnet, Medawar (1960) · von Békésy (1961) · Crick, Watson, Wilkins (1962) · Eccles, Hodgkin, Huxley (1963) · Bloch, Lynen (1964) · Jacob, Lwoff, Monod (1965) · Rous, Huggins (1966) · Granit, Hartline, Wald (1967) · Holley, Khorana, Nirenberg (1968) · Delbrück, Hershey, Luria (1969) · Katz, von Euler, Axelrod (1970) · Sutherland (1971) · Edelman, Porter (1972) · von Frish, Lorenz, Tinbergen (1973) · Claude, de Duve, Palade (1974) · Baltimore, Dulbecco, Temin (1975)
1976–2000
Blumberg, Gajdusek (1976) · Guillemin, Schally, Yalow (1977) · Arber, Nathans, Smith (1978) · Cormack, Hounsfield (1979) · Benacerraf, Dausset, Snell (1980) · Sperry, Hubel, Wiesel (1981) · Bergström, Samuelsson, Vane (1982) · McClintock (1983) · Jerne, Köhler, Milstein (1984) · Brown, Goldstein (1985) · Cohen, Levi-Montalcini (1986) · Tonegawa (1987) · Black, Elion, Hitchings (1988) · Bishop, Varmus (1989) · Murray, Thomas (1990) · Neher, Sakmann (1991) · Fischer, Krebs (1992) · Roberts, Sharp (1993) · Gilman, Rodbell (1994) · Lewis, Nüsslein-Volhard, Wieschaus (1995) · Doherty, Zinkernagel (1996) · Prusiner (1997) · Furchgott, Ignarro, Murad (1998) · Blobel (1999) · Carlsson, Greengard, Kandel (2000)
Från 2001
Hartwell, Hunt, Nurse (2001) · Brenner, Horvitz, Sulston (2002) · Lauterbur, Mansfield (2003) · Axel, Buck (2004) · Marshall, Warren (2005) · Fire, Mello (2006) · Capecchi, Evans, Smithies (2007) · zur Hausen, Barré-Sinoussi, Montagnier (2008) · Blackburn, Greider, Szostak (2009) · Edwards (2010) · Beutler, Hoffmann, Steinman (2011) · Gurdon, Yamanaka (2012) · Rothman, Schekman, Südhof (2013) · O'Keefe, E. Moser, M-B. Moser (2014) · Campbell, Ōmura, Tu (2015) · Ohsumi (2016) · Hall, Rosbash, Young (2017) · Allison, Honjo (2018) · Kaelin, Ratcliffe, Semenza (2019) · Alter, Houghton, Rice (2020) · Julius, Patapoutian (2021) · Pääbo (2022) · Karikó, Weissman (2023)
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 84854329LCCN: n81037896ISNI: 0000 0001 1074 3762GND: 128411848Libris XL: pm1353x7302lxrx Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 031611338BNF: cb13522242t (data)BIBSYS: 98050577MGP: 261921NDL: 00986898NKC: nlk20030145230BNE: XX1761005CiNii: DA04993900CANTIC: a11222797