Ernest Lawrence

Ernest Lawrence Nobelpristagare i fysik 1939
FöddErnest Orlando Lawrence
8 augusti 1901[1][2][3]
Canton[4][5][6], USA
Död27 augusti 1958[7][8][9] (57 år)
Palo Alto[10][11][12], USA
Medborgare iUSA[13][14][15]
Utbildad vidYale University
University of Chicago
University of Minnesota
University of South Dakota
St. Olaf College
Augustana Academy
SysselsättningFysiker, kärnfysiker, universitetslärare
ArbetsgivareUniversity of California, Berkeley
Gift medMary K. Blumer
Utmärkelser
Hughesmedaljen (1937)
Elliott Cresson-medaljen (1937)[16]
Comstock-priset i fysik (1938)[17]
Nobelpriset i fysik (1939)[18][19]
Dennis Gabor Medal and Prize (1940)[20]
Holley-medaljen (1942)[21]
Föreläsning till Sillimans minne (1945)
William Procter-priset för vetenskapliga bedrifter (1951)
Faraday-medaljen (1952)
Enrico Fermi-priset (1957)[22]
National Inventors Hall of Fame (1982)[23]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Medlem av American Physical Society
Namnteckning
Redigera Wikidata
Ernest Lawrence till höger med Robert Oppenheimer och Enrico Fermi.

Ernest Orlando Lawrence, född 8 augusti 1901 i Canton i South Dakota, död 27 augusti 1958 i Palo Alto i Kalifornien, var en amerikansk fysiker som medverkade i Manhattanprojektet. Bland annat rekryterade han Robert Oppenheimer till projektet.

Biografi

Lawrence blev professor vid University of California i Berkeley 1930.[24] Lawrence uppfann, tillsammans med Milton Stanley Livingstone, cyklotronen för vilket Lawrence tilldelades Nobelpriset i fysik 1939. Dessa byggdes i allt större skala och var de kraftfullaste partikelacceleratorerna innan synkrotroner började byggas på 1950-talet. Cyklotroner används än idag, främst inom nuklearmedicin.[25]

Lawrence valdes 1952 in som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Lawrence Livermore National Laboratory och Lawrence Berkeley National Laboratory är uppkallade efter honom. Även grundämne 103 i det periodiska systemet, lawrencium (Lr), har fått sitt namn efter Ernest Lawrence.

Källor

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Ernest Orlando Lawrence, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, Ernest Lawrence, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, Ernest Orlando Lawrence, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Award ceremony speech, Nobelprize.org : The ceremony in Berkeley, February 29, 1940, Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, connection.ebscohost.com .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, prezi.com .[källa från Wikidata]
  7. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Лоуренс Эрнест Орландо”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.brainyquote.com .[källa från Wikidata]
  10. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), Лоуренс Эрнест Орландо, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  11. ^ Ernest Lawrence, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.atomicheritage.org .[källa från Wikidata]
  13. ^ cyclotron, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ Plutonium: The scary element that helps probe space's secrets (på engelska), BBC News Online, 20 september 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ död länk, inte arkiverad, källinfo saknas, läs online.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.fi.edu .[källa från Wikidata]
  17. ^ About the Comstock Prize in Physics, National Academy of Sciences, läs onlineläs online, läst: 7 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  18. ^ The Nobel Prize in Physics 1939, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  19. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.iop.org .[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, www.asme.org .[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, science.osti.gov .[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, www.invent.org .[källa från Wikidata]
  24. ^ Bra Böckers lexikon, 1977
  25. ^ ”MEDraysintell identifies more than 1,200 medical cyclotrons worldwide”. EIN News. 3 december 2015. http://www.einnews.com/pr_news/300008215/medraysintell-identifies-more-than-1-200-medical-cyclotrons-worldwide. Läst 16 september 2018. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Ernest Lawrence.
    Bilder & media
  • Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1939
  • Nobelprize.org, Ernest Lawrence - biografi
v  r
Nobelpristagare i fysik
1901–1925
Röntgen (1901) · Lorentz, Zeeman (1902) · Becquerel, P. Curie, M. Curie (1903) · Strutt (1904) · Lenard (1905) · Thomson (1906) · Michelson (1907) · Lippmann (1908) · Marconi, Braun (1909) · van der Waals (1910) · Wien (1911) · Dalén (1912) · Onnes (1913) · von Laue (1914) · W. Bragg, L. Bragg (1915) · Utdelades ej 1916. · Barkla (1917) · Planck (1918) · Stark (1919) · Guillaume (1920) · Einstein (1921) · N. Bohr (1922) · Millikan (1923) · Siegbahn (1924) · Franck, Hertz (1925)
1926–1950
Perrin (1926) · Compton, Wilson (1927) · Richardson (1928) · de Broglie (1929) · Raman (1930) · Utdelades ej 1931. · Heisenberg (1932) · Schrödinger, Dirac (1933) · Utdelades ej 1934. · Chadwick (1935) · Hess, Anderson (1936) · Davisson, Thomson (1937) · Fermi (1938) · Lawrence (1939) · Utdelades ej 1940–1942. · Stern (1943) · Rabi (1944) · Pauli (1945) · Bridgman (1946) · Appleton (1947) · Blackett (1948) · Yukawa (1949) · Powell (1950)
1951–1975
Cockcroft, Walton (1951) · Bloch, Purcell (1952) · Zernike (1953) · Born, Bothe (1954) · Lamb, Kusch (1955) · Shockley, Bardeen, Brattain (1956) · Yang, T. Lee (1957) · Tjerenkov, Frank, Tamm (1958) · Segrè, Chamberlain (1959) · Glaser (1960) · Hofstadter, Mössbauer (1961) · Landau (1962) · Wigner, Goeppert-Mayer, Jensen (1963) · Townes, Basov, Prochorov (1964) · Tomonaga, Schwinger, Feynman (1965) · Kastler (1966) · Bethe (1967) · Alvarez (1968) · Gell-Mann (1969) · Alfvén, Néel (1970) · Gabor (1971) · Bardeen, Cooper, Schrieffer (1972) · Esaki, Giæver, Josephson (1973) · Ryle, Hewish (1974) · A. Bohr, Mottelson, Rainwater (1975)
1976–2000
Richter, Ting (1976) · Anderson, Mott, van Vleck (1977) · Kapitsa, Penzias, Wilson (1978) · Glashow, Salam, Weinberg (1979) · Cronin, Fitch (1980) · Bloembergen, Schawlow, Siegbahn (1981) · Wilson (1982) · Chandrasekhar, Fowler (1983) · Rubbia, van der Meer (1984) · von Klitzing (1985) · Ruska, Binnig, Rohrer (1986) · Bednorz, Müller (1987) · Lederman, Schwartz, Steinberger (1988) · Ramsey, Dehmelt, Paul (1989) · Friedman, Kendall, R. Taylor (1990) · de Gennes (1991) · Charpak (1992) · Hulse, J. Taylor (1993) · Brockhouse, Shull (1994) · Perl, Reines (1995) · D. Lee, Osheroff, Richardson (1996) · Chu, Cohen-Tannoudji, Phillips (1997) · Laughlin, Störmer, Tsui (1998) · 't Hooft, Veltman (1999) · Alfjorov, Kroemer, Kilby (2000)
Från 2001
Cornell, Ketterle, Wieman (2001) · Davis, Koshiba, Giacconi (2002) · Abrikosov, Ginzburg, Legget (2003) · Gross, Politzer, Wilczek (2004) · Glauber, Hall, Hänsch (2005) · Mather, Smoot (2006) · Fert, Grünberg (2007) · Nambu, Kobayashi, Masukawa (2008) · Kao, Boyle, Smith (2009) · Geim, Novoselov (2010) · Perlmutter, Schmidt, Riess (2011) · Wineland, Haroche (2012)  · Englert, Higgs (2013) · Akasaki, Amano, Nakamura (2014) · Kajita, McDonald (2015) · Kosterlitz, Haldane, Thouless (2016) · Weiss, Barish, Thorne (2017) · Ashkin, Mourou, Strickland (2018) · Peebles, Mayor, Queloz (2019) · Penrose, Genzel, Ghez (2020) · Manabe, Hasselmann, Parisi (2021) · Aspect, Clauser, Zeilinger (2022) · Agostini, Krausz, L'Huillier (2023)
v  r
Manhattanprojektet
Anläggningar
Ames · Berkeley · Chicago · Dayton · Hanford · Inyokern · Los Alamos · Montreal · New York · Oak Ridge · Trinity · Wendover · Heavy water sites
The rising mushroom cloud from the Nagaskai "Fat Man" bomb, August 9, 1945
Administratörer
Vannevar Bush · Arthur Compton · James Conant · Priscilla Duffield · Thomas Farrell · Leslie Groves · John Lansdale · Ernest Lawrence · James Marshall · Franklin Matthias · Dorothy McKibbin · Kenneth Nichols · Robert Oppenheimer · Deak Parsons · William Purnell · Frank Spedding · Charles Thomas · Paul Tibbets · Bud Uanna · Harold Urey · Stafford Warren · Ed Westcott · Roscoe Wilson
Forskare
Luis Alvarez · Robert Bacher · Hans Bethe · Aage Bohr · Niels Bohr · Norris Bradbury · James Chadwick · John Cockcroft · Harry Daghlian · Enrico Fermi · Richard Feynman · Val Fitch · James Franck · Klaus Fuchs · Maria Goeppert-Mayer · George Kistiakowsky · George Koval · Ralph Lapp · Willard Libby · Edwin McMillan · Mark Oliphant · Norman Ramsey · Isidor Isaac Rabi · James Rainwater · Bruno Rossi · Glenn Seaborg · Emilio Segrè · Louis Slotin · Henry DeWolf Smyth · Leó Szilárd · Edward Teller · Stanisław Ulam · John von Neumann · John Wheeler · Eugene Wigner · Robert Wilson · Leona Woods
Operationer
Alsos Mission · Bombningarna av Hiroshima och Nagasaki · Operation Crossroads · Operation Peppermint · Project Alberta · Silverplate · 509th Composite Group · Enola Gay · Bockscar · The Great Artiste
Vapen
Fat Man · Little Boy · Pumpkin bomb · Thin Man · Kärnvapen
Se även
Atomic Energy Act of 1946 · British contribution · Chicago Pile-1 · Demon core · Einstein–Szilárd letter · Interim Committee · Oppenheimer security hearing · Plutonium · RaLa Experiment · S-1 Executive Committee · S-50 Project · Smythrapporten · Uran · X-10 Graphite Reactor
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 77110875LCCN: n81071818ISNI: 0000 0001 1676 4986GND: 118726846SUDOC: 032096453BNF: cb12319265g (data)BIBSYS: 90401316MGP: 266467NDL: 00620980NKC: jn20030912009