Lev Landau
Lev Landau  | |
 | |
| Född | Лев Давидович Ландау 9 januari 1908 (g.s.)[1] Baku[2] |
|---|---|
| Död | 1 april 1968[1][3][4] (60 år) Moskva[5] |
| Begravd | Novodevitjekyrkogården[6] kartor |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland, Demokratiska republiken Azerbajdzjan och Sovjetunionen |
| Utbildad vid | fakulteten för fysik och matematik vid Sankt Petersburgs universitet, Baku statsuniversitet, Baku Polyteknikum, [7]  |
| Sysselsättning | Fysiker[8][9], universitetslärare, teoretisk fysiker, fackboksförfattare, uppfinnare, matematiker |
| Arbetsgivare | Ioffe institutet (1931–1932) Charkiv institut för fysik och teknik (1932–1935)[7] Charkivs universitet (1935–1937)[7] Moskvas institut för fysik och teknologi (1937–1938)[7] Institutet för fysikproblem (1939–1962)[7] Moskvauniversitetet (1943–1947) |
| Maka | Konkordija Terentʹevna Landau-Drobanceva |
| Föräldrar | Ljubov' Harkavy-Landau |
| Utmärkelser | |
| Hedersmärke-orden (1943) Arbetets Röda Fanas orden (1945) Statliga Stalinpriset (1946) Leninorden (1949) Socialistiska arbetets hjälte (1954) Utländsk ledamot av Royal Society (1960) Max Planck-medaljen (1960) Fritz London Memorial Prize (1960) Nobelpriset i fysik (1962)[10][11] Leninpriset (1968) Leninorden (1968) | |
| Redigera Wikidata | |
Lev Davidovitj Landau (ryska: Ле́в Дави́дович Ланда́у), född 22 januari 1908 i Baku (Azerbajdzjan), död 1 april 1968 i Moskva, var en sovjetisk teoretisk fysiker.
Biografi
Landau bidrog med viktiga upptäckter på flera områden. Han upptäckte bland annat metoden med täthetsmatriser inom kvantmekanik tillsammans med Felix Bloch (även om John von Neumann upptäckte dessa före dem), utvecklade den kvantmekaniska teorin för diamagnetism, teorin för suprafluiditet, teorin för andra ordningens fasövergångar, Ginzburg-Landau-teorin för supraledare, förklarade Landaudämpning inom plasmafysik och Landaupolen inom kvantelektrodynamik. 1962 belönades han med Nobelpriset i fysik för teorin om suprafluiditet.
Asteroiden 2142 Landau är uppkallad efter honom[12].
Källor
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Lev Pitajevskij, The great physicist, vol. 78, 1, Herald of the Russian Academy of Sciences, februari 2008, s. 75-85, 10.1134/S1019331608010097, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
- ^ Russia Famous Natives, WorldAtlas (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Physics 1962, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 2142 Landau” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2142. Läst 27 juni 2018.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Lev Landau.Bilder & media- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1962
- Nobelprize.org, Lev Landau - biografi
- Om Lev Landau
|
