Slaget om Iwo Jima

Slaget om Iwo Jima
Del av stillahavskriget under andra världskriget

En amerikansk 37-millimeterskanon öppnar eld mot japanska grottpositioner på Suribachis norra sluttning.
Ägde rum 19 februari - 26 mars 1945
Plats Iwo Jima, Japan
Utfall Amerikansk seger
Stridande
USA USA Japanska imperiet Japan
Befälhavare och ledare
Holland Smith
Marc Mitscher
Tadamichi Kuribayashi   †
Styrka
110 000 18 061–18 591
Förluster
6 822 döda
19 217 skadade
17 845–18 375 döda/saknade
216 tillfångatagna
v  r
Slaget om Vulkan- och Ryukyuöarna
Iwo Jima – Okinawa – Ten-Go

Slaget om Iwo Jima, eller Operation Detachment, var ett stort slag under andra världskriget mellan japanska och amerikanska styrkor. Slaget pågick mellan 19 februari och 26 mars 1945 på den japanska ön Ioto, som av den japanska flottan felaktigt kallades Iwo-jima. Det synnerligen blodiga slaget var det näst sista stora slaget under Stillahavskriget, del av andra världskriget som utkämpades i Stilla havet samt Ost- och Sydostasien. Filmerna Flags of Our Fathers (2006) och Letters from Iwo Jima (2006), samt Yukiko Dukes bok Breven från Iwo Jima (2008) handlar om händelsen.

Slaget

USS New York bombarderar japanska ställningar på Iwo Jima den 16 februari 1945.

Efter att Stillahavskriget inletts 7 december 1941 (se attacken mot Pearl Harbor) följt av stora japanska framgångar 1941–1942 hade de allierade styrkorna från och med våren 1943 successivt kämpat sig fram genom Stilla havets övärld och alltmer närmat sig de japanska huvudöarna. I inledningen av 1945 var Japan i princip besegrat, men det fanns fortfarande inga tankar om kapitulation hos militärledningen. De japanska styrkorna som försvarade ön leddes av generalen Tadamichi Kuribayashi och han hade cirka 21 000 man till sitt förfogande. Inför det väntade amerikanska angreppet hade man förberett försvaret minutiöst med tunnlar, underjordiska bunkerkomplex, minfält och en oerhörd mängd artilleripjäser. Ön var i princip förvandlad till en gigantisk fästning.

Det amerikanska angreppet inleddes tidigt på morgonen 19 februari med mycket omfattande bombangrepp och beskjutning från slagskepp. Flygbombningar var emellertid ganska verkningslösa mot många av de japanska befästningsverken. Klockan 08.59 började marinkårssoldater från 3rd Marine Division, 4th Marine Division och 5th Marine Division som tillsammans utgjorde V Amphibious Corps stiga iland på stränderna utan något nämnvärt japanskt motstånd. Först när landstigningsstränderna var fylld med soldater och material så öppnade de japanska försvararna eld, helt enligt general Kuribayashis planer. I och med de japanska styrkornas stora tillgång på artilleripjäser blev landstigningen mycket svår och blodig för de allierade. Redan landstigningsdagen förlorade USA tusentals man i dödade och sårade. I det långa loppet kunde emellertid inte de japanska styrkorna stå emot den amerikanska överlägsenheten i manskap och utrustning. Som på alla andra krigsskådeplatser kämpade japanerna heroiskt då samurajtraditionen förbjöd kapitulation även i hopplösa lägen. Av garnisonen på 22 000 man överlevde ca tvåhundra japaner. De allra sista japanerna på ön gav upp först 1949, då de hittade en utriven tidningsartikel om att Japan hade givit upp kriget. 1971 hittade man ett fåtal japaner som inte visste att kriget var slut. Dessa Japaner hade gömt sig i en hemlig grotta[1]. Antalet stupade amerikanska soldater uppgick till drygt 7 000 och 20 000 sårade.

De första soldaterna som placerade den amerikanska flaggan på Suribachiberget, också kallad "Den höga flaggpunkten", var soldaterna Mike Strank, Harlon Block, Franklin Sousley, Ira Hayes, Rene Gagnon och John Bradley. Efter att Iwo Jima erövrats återstod bara en stor ö innan en invasion av de japanska huvudöarna kunde inledas (se slaget om Okinawa).

Film och dokumentärer

Se även

Den första flaggresningen på Iwo Jima. Flaggan togs iland av 2nd Battalion, 28th Marines och restes på toppen av Mount Suribachi 10:20 den 23 februari 1945.

Joe Rosenthal var en amerikansk fotograf som vann Pulitzerpriset för sin historiska ikonbild av resandet av den amerikanska flaggan på toppen av Mount Suribachi på södra spetsen av Iwo Jima, den 23 februari 1945 under slaget om Iwo Jima. Hans fotografi blev ett av krigets mest välkända. Detta fotografi sägs enligt många källor vara det mest reproducerade i fotografins historia .[källa behövs] Det är också utgivet som amerikanskt frimärke (en upplaga på 137 miljoner)[1]. Fotografiet har också utgjort förlaga till den bronsstaty, som för övrigt är världens högsta, vilken finns på Arlingtonkyrkogården i Virginia.[källa behövs] Statyns sockel är tillverkad av diabas från stenbrotten i norra Skåne.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ [a b] Dowswell, Paul (2005). Sanna historier om andra världskriget. Historiska Media. sid. 127. ISBN 91-85057-78-9 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Slaget om Iwo Jima.
    Bilder & media
v  r
Andra världskriget
Asien-Stillahavsregionen (Sydostasien · Stilla havet · Sydvästra Stilla havet) · Europa (Västfronten · Östfronten) · Medelhavet och Mellanöstern (Nordafrika · Östafrika · Italien) · Västafrika ·
Atlanten · Nordamerika · Sydamerika
Offer · Militära engagemang · Konferenser · Befälhavare
Aktörer
Australien · Belgien · Brasilien · Kanada · Kina · Kuba · Tjeckoslovakien · Danmark · Etiopien · Frankrike · Fria Frankrike (från juni 1940) · Grekland · Indien · Italien · Luxemburg · Mexiko · Nederländerna · Nya Zeeland · Norge · Filippinerna (samvälde) · Polen · Sydafrika · Sydrhodesia · Sovjetunionen · Storbritannien · USA (Puerto Rico) · Jugoslavien
Axelmakterna och
lierade
(ledare)
Albanien · Bulgarien · Republiken Kina · Kroatien · Finland · Tyskland · Ungern · Indien · Irak · Italien (fram till september 1943) · Italienska sociala republiken · Japan · Manchukuo · Filippinerna (Andra republiken) · Rumänien · Slovakien · Thailand · Vichyregimen (Väpnad neutralitet)
Motståndsrörelser
Albanien · Österrike · Belgien · Bulgarien · Tjeckien · Danmark · Estland · Etiopien · Frankrike · Tyskland · Grekland · Hongkong · Italien · Japan · Judiskt · Korea · Lettland · Litauen · Luxemburg · Brittiska Malaya · Nederländerna · Norge · Filippinerna · Polen (Antikommunist) · Rumänien · Thailand · Sovjet · Slovakien · Ukraina · Vietnam · Jugoslavien (Četnici)
Tidslinje
Upptakten
Afrika · Asien · Europa
1939
Polen · Låtsaskriget · Vinterkriget · Atlanten · Changsha · Kina
1940
Weserübung · Nederländerna · Belgien · Frankrike (Vapenstilleståndet 22 juni 1940) · Storbritannien · Nordafrika · Västafrika · Brittiska Somaliland · Baltikum · Moldavien · Indokina · Grekland · Compass · Operation Dynamo
1941
Östafrika · Jugoslavien · Grekland · Kreta · Irak · Sovjetunionen (Barbarossa) · Finland · Litauen · Syrien och Libanon · Kiev · Iran · Leningrad · Moskva · Sevastopol · Pearl Harbor (Utbrottet av Stillahavskriget) · Hongkong · Filippinerna · Changsha · Brittiska Malaya · Borneo (1941–1942)
1942
Burma · Changsha · Javasjön · Korallhavet · Gazala · Dutch Harbor · Attu (ockupation) · Kiska · Invasionen av Madagaskar · Midway · Rzhev · Blå · Stalingrad · Singapore · Dieppe · El Alamein · Guadalcanal · Torch
1943
Tunisien · Kursk · Smolensk · Solomon Islands · Attu · Sicilien · Cottage · Dnepr · Italien (Vapenstilleståndet vid Cassibile) · Gilbert- och Marshallöarna · Changde
1944
Monte Cassino / Shingle · Narva · Korsun-Tjerkassy · Tempest · Ichi-Go · Overlord · Neptune · Normandie · Marianerna och Palau · Bagration · Västra Ukraina · Tannenberg Line · Warszawa · Östra Rumänien · Belgrad · Paris · Dragoon · Gotiska linjen · Market Garden · Estland · Crossbow · Pointblank · Lappland · Ungern · Leytebukten · Ardennerna (Bodenplatte) · Filippinerna (1944–1945) · Burma (1944–1945)
1945
Wisła-Oder · Iwo Jima · Västallierades invasion av Tyskland · Okinawa · Italien (Våren 1945) · Borneo · Sremski front · Berlin · Tjeckoslovakien · Budapest · West Hunan · Tysklands kapitulation · Projekt Hula · Manchuriet · Manila · Borneo · Taipei · Atombomber (Debatt) · Kuril Islands (Shumshu) · Japanska kapitulationen (Slutet på andra världskriget i Asien)
Aspekter
Allmänt
Luftkriget under andra världskriget · Blixtkrig · Militära grader · Kryptografi · Diplomati · Hemmafronten (USA · Australien · Storbritannien) · Lend-Lease Act · Manhattanprojektet · Militära utmärkelser · Militär utrustning · Militär produktion · Stöldkonst · Teknik (Allierades samarbete) · Strategisk bombning · Den bengaliska svälten 1943 · Kinesiska svälten 1942–1943 · Marionettstater · Kvinnor · Konst och andra världskriget · Allierades propagandafilmer · Nazistiska propagandafilmer
Följder
Fördrivning av tyskar · Operation Paperclip · Operation Osoaviakhim · Operation Keelhaul · Ockupationen av Tyskland · Territoriella förändringar i Tyskland · Sovjetiska ockupationer (Rumänien · Polen · Ungern · Baltikum) · Ockupationen av Japan · Indokinakriget · Indonesiska självständighetskriget · Kalla kriget · Avkolonisering · Två plus fyra-fördraget · Populärkultur
Krigsförbrytelser
Allierades krigsbrott (Sovjetiska krigsbrott · Brittiska krigsbrott · USA:s krigsbrott) · Tyska (Tvångsarbete) / Wehrmachts krigsbrott (Förintelsen · Följder · Respons · Åtal) · Italienska krigsbrott · Japanska krigsbrott (Departementet för epidemisk prevention och vattenrening  · Enhet 731  · Chabarovskrättegångarna  · Tokyoprocessen) · Kroatiska krigsbrott (mot serber · mot judar)
Våldtäkt i krig
Krigsfångar
Finska krigsfångar i Sovjetunionen · Tyska krigsfångar i Sovjetunionen · Tyska krigsfångar i USA · Italienska krigsfångar i Sovjetunionen · Japanska krigsfångar i Sovjetunionen · Japanska krigsfångar under andra världskriget · Tyskarnas misshandel av sovjetiska krigsfångar · Polska krigsfångar i Sovjetunionen · Rumänska krigsfångar i Sovjetunionen
Bibliografi · Kategori